Det är aldrig bra att ändra på det som står i programmet, men vi gjorde vårt bästa att informera, så alla anmälda hittade rätt. Men eftersom vi dessutom hade ändrat tiden, så uppstod ändå vissa missförstånd.

Sällskapsrummet, där vi höll till, var en elegant salong, som väl rymde våra deltagare, som delade upp sig i fyra lag.  Tyvärr kunde Inga-Lisa Sellvall, som ställt samman frågorna tillsammans med mig, inte närvara, för hon var ålagd coronakarantän. Men snällt nog hade hon ändå fixat de traditionella laxrullarna. (Hon har i dag rapporterat att hon än så länge inte fått några symptom.)

Som vanligt körde vi två omgångar med varsitt tema. Den första handlade om broar, den andra om mat och dryck. Deltagarna fick bl.a. grubbla över följande: Vad är en ekodukt? – I vilken stad utspelas sången ”Utsikt från en bro”?  ­– Hur lång är själva brodelen av Öresundsförbindelsen? Och: Hur ville James Bond ha sin dry martini? – Vem har designat tallrikarna i Nobelservisen? – Vilket land dricker mest kaffe per person? – Hur har namnet ”Ejes Choklad” uppkommit?

Alla kunde inte allt, och det är inte heller meningen, för då skulle frågesporten vara för lätt. Men i varje grupp fanns det tillräcklig kunskap för att man i grupperna skulle kunna diskutera sig fram till ett svar på nästan alla frågor. Och det är poängen med vår frågesport, att man tävlar i grupp, där man får småprata och hjälpas åt att rannsaka sina minneskunskaper.

Birgitta Agazzi

¨