Guiden Erik Gunnarsson lotsade oss igenom huset till olika tidsstationer och därmed också Stockholms historia fr.o.m. Gustav Vasa och fram till våra dagar. Det som rör tiden före Gustav Vasa tar Medeltidsmuseet hand om.

Vid den första stationen såg vi "Vädersolstavlan", som är en av de äldsta bilderna av Stockholm. Fast just denna är en kopia av den tavla som hänger i Storkyrkan. Man ser hur fem solar kretsar runt den riktiga solen. Händelsen är daterad till 1535, och folk tydde den som ett järtecken på Guds vrede över att Gustav Vasa brutit med den katolska kyrkan, stängt klostren och lagt beslag på dess rikedomar. Står man länge framför tavlan ser man att den långsamt förändras och visar stadens förändring.

Vi fick också höra om själva huset, som har en intressant historia. Det byggdes på 1600-talet som ett handelskontor. Utanför bedrevs nämligen handel, bl.a. med järn från Bergslagen, som vägdes och förtullades där, och skinn, som såldes av ryska köpmän, därav namnet Ryssgården. Snart nog blev huset ett stadshus, Södra stadshuset, men där föregick allt möjligt, som dissektioner av lik, häxprocesser, tvättinrättning, läroverk, katolsk kyrkolokal, vinhandel och krog.

Vi fick se hur staden växte och organiserades allt mer. Man behövde både en ordningsmakt med straffplatser, och som ett memento reste man statyn Koppar-Matte för påminna om vad som kan hända den som bryter mot lagen. De besuttna lät bygga praktfulla palats. Det överdådigaste var De La Gardieska palatset, kallat "Makalös", som låg vid Kungsträdgården. Efter en tid la Karl XI beslag på det för statens räkning i den s.k. reduktionen och lät då inrätta en arsenal där. Men det inrymde också föregångaren till Dramatiska teatern. År 1825 brann palatset sorgligt nog ner i grunden.

I Källarstugan på museet, som faktiskt varit en del av den krog som alltid funnits i huset, kunde vi rysa åt "sista-supen-skåpet", som ursprungligen hade stått på krogen Hamburg vid korsningen Götgatan/Folkungagatan. Vid den krogen fick en dödsdömd på vägen till galgbacken en sista sup. Man fick välja mellan brännvin, champagne och porter. Det sägs att de flesta valde brännvin! Glaset bevarades med den dödsdömdes namn inristat i detta skåp. Tyvärr skingrades glassamlingen med tiden.

Vi vandrade vidare och fick se hur borgarklassen växte fram på 1700-talet. Många icke-adliga blev rika på handel med utlandet, och man lät bygga fina hus utmed Skeppsbron, "Skeppsbroadel" kallades de. Med 1800-talet kom gatlyktor och avloppssystem och vattenverk. Snart nådde industrialismen vår stad, stora fabriker byggdes, bl.a. Rörstrands porslinsfabrik och massor av bryggerier. Det innebar flera arbetstillfällen och många sökte sig hit från landsbygden, men bostadsbristen var stundom då som nu stor.

Vi slutade i Nattrummet, som visar nattlivet i Stockholm med jazzklubbar och undanskymda mötesplatser för homosexuella, som länge var hänvisade till detta, eftersom homosexualitet var olagligt fram till 1944.

Vi var många som tänker återkomma till museet och se på allt det som vi inte hann med den här gången.

Birgitta Agazzi