Odd har varit kanslichef vid Svenska Akademien och är numera ceremonimästare på Stockholms slott. Han hade haft intresse för Svenska Akademien sedan lång tid. År 1989 vann han frågetävlingen "Kvitt eller dubbelt" på just detta ämne. Hela 50.000 kr var prissumman då, och den vinsten investerade han klokt i pensionsfonder. Då var han lärare, men sadlade sedan om, och var bl.a. slottschef på Kalmar slott innan han fick jobbet på Svenska Akademien.

Det var Gustav III som instiftade Svenska Akademien 1786 för att "arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet". Numera har akademin sina lokaler i Börshuset, som byggdes 1773–1778 av Stockholm borgerskap för börshandeln. Redan från början hade akademin sin årliga högtidssammankomst i börshuset i närvaro av Gustav III, annars höll man till på slottet. År 1913 bad Svenska Akademien att man skulle få köpa Börshuset av staden för 700.000 kr. Svaret blev nej. Året efter ingick staden ett hyresavtal som dagens styrande gnisslar tänder åt men knappast kan ändra: för engångssumman 500.000 kr fick akademin hyra lokalerna för all framtid, och det är förstås hyresvärden som står för reparationerna! Akademin betalar bara hyra för de lokaler i huset som har tillkommit efter 1914.

Odd var väl förtrogen med huset, för han bodde där i en liten lägenhet under flera år. Vi fick se många vackra bilder på rummen: ständige sekreterarens rum, sammanträdesrummet med de 18 stolarna och så den stora börssalen. I ständige sekreterarens rum finns en byst av Gustav III. och under den står alltid blommor. Den ståtliga börssalen har 13 kristallkronor, och Odd minns hur det klirrade då kronorna rengjordes. Balkongen i stora börssalen är inte en balkong för kungligheterna som många besökare tror. Den tillkom först på 1830-talet för musikerna, så att de skulle höras. 

Den förste ständige sekreteraren var Nils von Rosenstein, och han var sekreterare i många år, från 1786–1824. Han lär ha blivit både döv och blind, så blev det en regel att ständige sekreteraren lämnar sitt uppdrag vid 70 års ålder. Enligt Odd så var nog Erik Axel Karlfeldt den bäste ständige sekreteraren, då han genomförde stora förbättringar av akademins arbete. Anders Österling är den ledamot som suttit längst – hela 62 år, och han var ständig sekreterare i 23 år.

Akademin ägnar sig förutom åt litteratur och Nobelpriset också åt svenska språket. Viktigt är utgivningen av den historiska ordboken, Svenska Akademiens ordbok, som trots att bokens första häfte kom ut 1893, ännu inte är riktigt klar, nu är man i slutet av bokstaven V. Men mest känd är nog Svenska Akademiens ordlista, som har kommit ut i 14 upplagor. Det har varit många stridigheter under årens lopp om stavning och böjning. Numera finns både ordboken och ordlistan gratis på nätet.

Odd var en spirituell föredragshållare, och vi var nog många som tyckte att akademin kunde skatta sig lycklig över en sådan kanslichef. Han skulle också ha passat som ledamot, en som verkligen skulle kunna leva upp till valspråket "snille och smak".

Inger Öhman