Studiebesök i Rådhuset den 8 februari 2017

Den 8 februari samlades ett 30-tal förväntansfulla deltagare för att få en guidad visning av Stockholms rådhus. Vi visades runt av en mycket kunnig och entusiastisk domare i tingsrätten, rådmannen Henrik Lagergren.

Rådhuset stod färdigt 1915, och det betecknas som ett av nationalromantikens huvudverk. Ursprungligen var det tänkt att det skulle ligga där Stadshuset nu ligger, men arkitekten Carl Westman fick slutligen uppdraget att rita ett nytt rådhus i tävlan med den mer kände arkitekten Ragnar Östberg. Denne fick i stället uppdraget att  färdigställa Stockholms stadshus. Rådhusbyggnaden är utformad på ett sätt som för tankarna till Vadstena slott från 1500-talet.

Stockholms rådhus är rikt på konstnärlig utsmyckning, och långa stunder får man känslan av att besöka ett museum. Skulptören Gustaf Sandberg och hans bror Aron Sandberg var anställda vid rådhusbygget. Gustaf utförde vid huvudportalen S:t Erik och De sju dödssynderna, båda i granit, samt Valans pelare i röd granit, som behandlar scener ur den nordiska mytologin. Aron Sandberg formgav flera fasadskulpturer till byggnaden.

I byggnaden finns även skulpturer av Christian Eriksson, kalkmålningar av Filp Månsson och takmålningar av Olle Hjortsberg.

I samband med den senaste ombyggnaden av Rådhuset utbröt en brand på tredje våningen. Branden blev dramatisk, och hela den tredje våningen i södra flygeln totalförstördes. Ombyggnadsarbetet blev därför något fördröjt, men den 1 september 2009 flyttade Stockholms tingsrätt in i byggnaden, och numera hyser Rådhuset tingsrättens hela verksamhet, dvs. såväl brottmål som tvistemål. Ombyggnaden nominerades till Årets Stockholmsbyggnad 2010.

Det var en mycket nöjd grupp deltagare som under rundvandringen fick ta del av rådhusets historia. Vi fick också se den magnifika magistratsalen, som till 1965 användes för vissa kommunala ärenden, eftersom rådhuset fram tills dess hyste viss kommunal verksamhet. Vi såg även det s.k. vigselrummet, som numera inte används för detta ändamål, eftersom att domare inte längre har vigselrätt.

Besöket var planerat att ta två timmar, men vi gick runt i tre timmar, och jag lovar, varenda minut var intressant.
                                                                                     Hans Lindberg