Referat den 2 september. Månadsmöte
Äntligen fick vi träffas inomhus, på ett månadsmöte. Det första sedan årsmötet i februari förra året!
Många av medlemmarna har tvingats leva mer eller mindre isolerade och till och med undvikit de promenader vi ordnat, allt för att skydda sig och sina nära och kära. Nu är vi dock fullvaccinerade och törs möta varandra.
Vi var nu tillbaka på Historiska museet, men inte i de vanliga lokalerna. På grund av pandemin fick vi inte äta vår lunchsmörgås i Lejongången, för restaurangen ville använda den till sina egna gäster för att möjliggöra att de skulle kunna sitta på vederbörligt avstånd. Så vi fick i stället vara i Barockhallen en trappa upp. En imponerande vacker sal, men vi hade diverse problem. Ett var att gardinerna som skulle ha dragits för vid visning av bilder inte hade kommit tillbaka från tvätten! Ett värre problem var ljudanläggningen, som inte var riktigt intrimmad. Vi kan redan nu avslöja att allt det här skall vara löst till nästa gång.
Men nog var alla glada över att träffas, och samtalen var livliga vid borden. Vice ordförande Anders Rickardsson hälsade välkomna och gav ett kort referat av vad som är på gång inom SPR. Det kan ni läsa om i en särskild bilaga och på vår hemsida.
Så var det dags för vår föredragshållare, DN-journalisten Eva-Karin Gyllenberg. Vi har ju mött henne förut på en litterär vandring från Odenplan och Drottninggatan ner. Nu var ämnet gatu- och kvartersnamn i Stockholm, ”Från Abborrberget till Överskärargränd” hette det.
Såväl gatu- som kvartersnamnen har vuxit fram under tidernas lopp. Från och med 1920-talet är det Namnberedningen, närmare bestämt Stadsbyggnadsnämndens namnberedning som lägger fram förslag, som sedan fastställs av stadsfullmäktige. Eva-Karin kunde berätta att hon nyligen valts in i denna illustra samling, och det är både naturligt och mycket glädjande. För hon har under sin tid som Stockholmspecialist på Dagens Nyheter inte bara skaffat sig kunskap på området utan också visat engagemang i namnfrågor. Hon berättade att hon för några år sedan föreslagit att Carl Eldh borde få en gata uppkallad efter sig i. Svaret från Namnberedningen då var minst sagt tråkigt och föga övertygande: Eldh har ju redan ett museum uppkallat efter sig och det skulle vara förvirrande om han fick en gata som inte låg intill museet! Äsch! Lite mer tur hade hon med förslaget att uppkalla en gata efter skulptören Sigrid Fridman, som bl.a. gjort den stiliga Kentauren på Observatoriekullen och den fina Fredrika Bremer-statyn i Humlegården. Det utlovas nu en gata med hennes namn i Sköndal, där andra kvinnliga konstnärer har gett namn åt gator. Nu när Eva-Karin sitter med i Namnberedningen kan hon se till att löftet inte glöms bort.
Eva-Karin påpekade den hittills minst sagt ojämna fördelningen mellan män och kvinnor i gatunamn. Gissa åt vilket håll! Den enda kvinnliga författaren som gett namn åt en gata i Fredhäll, Victoria Benedictsson, får göra det under sin manliga pseudonym, Ernst Ahlgren. Men så har vi undantag, som den del av Enskede som fått smeknamnet ”Kärringstan” med namn som Cajsa Wargs väg, Karin Månsdotters väg och kvartersnamn som Hembiträdetoch Barnmorskan.
De olika stadsdelarna har sina kategorinamn. I Gamla stan har kvarteren namn efter antika gudar och hjältar som Achillesoch Cassiopeia. På Södermalm har vi gator efter de sydligare landskapen, Skånegatan, Östgötagatan, medan vi hittar Dalagatanoch Västmannagatani Vasastan. Smålandsgatanligger på Norrmalm, men bakom det ligger lurigt nog inte Småland utan en tomtägare Småhl. Ett annat namn som förbryllar är Kindstugatani Gamla stan. Bakom det ligger inte ”kindstuga”, vad det nu skulle vara utan ”kindhäst”, ett äldre ord för örfil. Det lär återspegla ett berömt slagsmål på den platsen.
Normalt får ingen en gata uppkallad efter sig förrän efter sin död. Det var många som ville att Dalagatan, där Astrid Lindgren bott så länge, skulle byta namn för att hedra henne. Men byta namn på en gata med ett etablerat namn är inget man gärna gör. Så i stället fick hon en terrass i Vasaparken uppkallad efter sig. Och så har Pippi Långstrumpfått en gata i den nya stadsdelen Annedal tillsammans med figurer från andra barnböcker som KrakelSpektakeloch Dartanjang. Trubaduren Cornelis Vreesvijk har man också velat hedra. Men stavningen av efternamnet bedöms som svårt, så det fick bli Cornelisparken på Söder. Och där finns en finurlig staty av honom.
Detta och mycket, mycket mer fick vi oss till livs men jag sätter punkt här. Vår kunniga och underhållande föredragshållare fick givetvis applåder från oss tacksamma åhörare.
Birgitta Agazzi