Det skedde via skyltar som sitter på platser med litterär anknytning. Förslaget till dessa litterära skyltar kom på 1990-talet från Bertil R. Widerberg, författare, redaktör och energisk idéspruta. Han fick med sig dåvarande kulturborgarrådet Per Sundgren. Det bildades en skyltgrupp med Stockholms stadsbibliotek i spetsen. Den första skylten kom upp 1992. Den ägnades kanske inte oväntat August Strindbergs "Röda rummet" och sitter på Mosebacketerrassen med citat från inledningen, som utspelar sig just där. I pressmeddelandet fanns två förargliga fel i citatet från boken. Det stod "Det var en afton i början av april". Fel månad alltså och dessutom kallades Arvid för Axel. "Råder det kulturskymning hos er?" frågade Eva-Karin illmarigt när hon ringde upp kulturborgarrådet för en intervju. Dödligt generad såg han till att rätta felen, så att i alla fall skylten blev korrekt.

Det var väldigt roligt att ha Eva-Karin som guide. Eftersom hon specialiserat sig på Stockholm som journalist har hon varit med om att inviga de flesta skyltarna och hade dessutom intervjuat många författare i samband med utmärkelsen. En författare kan nämligen få en skylt uppsatt medan han eller hon lever. Givetvis blir författare glada att få en skylt, men ibland kan de ställa vissa krav vid invigningen, en (vi fick inte höra vem) ville prompt ha rödvin serverat vid invigningen mitt på dagen. Och Kristina Lugn blev upprörd – och inte bara hon – när ägaren till NK-huset inte tillät att hennes skylt sattes upp på fasaden. Den placerades i stället mitt emot huset. Och då är ändå citatet en kärleksförklaring till en expedit på Nordiska Kompaniets möbelavdelning!

Astrid Lindgren skulle få en skylt uppsatt i Tegnérlunden med citat från "Mio min Mio", där den föräldralösa lilla Bosse sitter på en bänk och sörjer över att han inte har en riktig familj att gå hem till. Före uppsättandet intervjuade Eva-Karin Astrid, som lovade att gå med till Tegnérlunden och peka ut vilken bänk det var som Bosse hade suttit på. När de dit kom tillsammans med en fotograf tvekade Astrid lite, och så sa hon: "Vad tycker fotografen?" Och den bänk han valde ut, den bänken blev det som fick skylten.

Under vår vandring från Odenplan och Drottninggatan ner med avstickare på flera ställen såg vi på skyltar till minne av bl.a. Strindberg vid Observatorielunden ("Tjänstekvinnans son)", Sonja Åkesson på Drottninggatan 83 a ("Självbiografi"), Stig Trenter på Centralbadets gård ("Tragiskt telegram"), Åke Holmberg på Drottninggatan 18 ("Ture Sventon", privatdetektiv"), Hjalmar Söderberg i Kungsträdgården ("Doktor Glas"). En del skyltar hann vi inte gå fram till men fick ändå höra om dem. Bo Bergmans skylt med citat från "Månsken på Strömmen" plockades bort från sin plats utanför Sagerska huset i samband med Obamas besök, eftersom den var i dåligt skick. När den så småningom sätts upp igen blir det förhoppningsvis en bit bort, så att man som i citatet verkligen kan skymta Södra bergen.

Ibland blir man lite förvånad. Selma Lagerlöf är med rätta en älskad författare, men hon skrev ju om Värmland. Ändå har hon en skylt på Malmskillnadsgatan. Men citatet ur en "Saga om en saga" visar att det var på den gatan som hon fick en vision om att det var den egna hembygden med alla dessa original som hon skulle skriva om. Nils Ferlin räknas till Klarabohemerna och har därför fått en skylt på Klarabergsgatan. Men han skrev faktiskt inte ett ord om Stockholm, så med stort bryderi valde man "Inte ens en grå liten fågel" som citat.

För övrigt kan berättas att det finns skyltar även utanför innerstan, t.ex. för Kerstin Ekman på Rinkeby torg ("Gör mig levande igen) och Lennart Hellsing vid T-stationen Blåsut (med dikten om drottning Juliana som åkte tunnelbana och passerade Blåsut).

Den stadsdel som har flest skyltar är Södermalm med 18 skyltar. Vasastan har hälften så många och Östermalm har bara 2! Kanske något för våra medlemmar att leta upp på en promenad. Men vi fick höra att det är en skylt till på gång där, på Narvavägen för Niklas Rådström ("Spårvagn på Vintergatan").

Om man inte har turen att gå med Eva-Karin som guide kan man gå på egen hand med hjälp av den utmärkta "Vägvisaren till litterära skyltar i Stockholm", som ges ut av Stadsbiblioteket och Kulturförvaltningen.

Som sig bör fick guiden välförtjänta applåder, och så skyndade hon vidare för att kunna ta sig an nästa omgång av promenaden. Vi fick nämligen dubblera den, eftersom intresset visade sig vara så stort.

Birgitta Agazzi