Vi var 123 personer som mötte upp och fler får vi inte vara i lokalen. Christina gav en exposé över sitt långa liv som journalist – både i tidningsvärlden och på Sveriges Radio.

Hon var en av de första kvinnliga cheferna i den svenska medievärlden. Chefredaktör på Dagens Nyheter 1982–1995, på Expressen 1995–1996 och vd på Sveriges Radio 2001–2006. Hon har också arbetat på flera andra svenska tidningar. Ett av hennes mest intressanta jobb enligt henne själv hade hon som Svenska Dagbladets Afrikakorrespondent i Nairobi i slutet av 1970-talet. En av de första läromästarna var Herbert Söderström – en av dem som stod för "skjutjärnsjournalistiken". Han var en god läromästare, som alltid krävde saklighet, opartiskhet och god etik.

Tryckerikonsten på 1400-talet innebar en revolution för att sprida ett budskap till många. Med televisionen fick vi en andra revolution och det under en obegripligt kort tid. Sveriges Television startade trevande sina sändningar 1956. Tage Erlander trodde att folk hellre ha ville en Volvo Amazon än en TV-apparat. Men han fick inte rätt. Folk ville ha båda! Och det blev nya kanaler. Vid en tidpunkt fanns det totalt 120 stycken, de flesta reklamkanaler. Nu är det inte längre meningsfullt att räkna kanaler – helt andra spridningsformer har tillkommit och tagit över stora delar av nyhetsförmedlingen.

Journalistik via tidningar kommer att fortsätta, trodde Christina. Bonnierkoncernen köpte 28 landsortstidningar men inte för att lägga ner dem utan för att fortsätta verksamheten. Papperstidningar kommer nog att finnas kvar ännu ett tag, åtminstone 10–15 år, men spridningen av nyheter blir mest via nättidningar.

Termen "fake news", sa Christina, vill hon inte använda. Vad det handlar om är "medvetet osanna uppgifter". Det finns trollfabriker som fabricerar nyheter. Samtidigt uttryckte Christina en optimism: många unga väljare följde seriös nyhetsförmedling på nätet inför valet hösten 2018. Unga människor är bättre på källkritik än vi äldre.

                               Inger Öhman