Svenska Akademien instiftades 1786 av Gustaf III. Dess syfte är enligt stadgarna att "arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet", dvs. med dagens språk dess klarhet, uttrycksfullhet och anseende.  Akademien fick valspråket "Snille och smak".

Gustav III skrev till största delen själv stadgarna, som är mycket detaljerade och strikt reglerar verksamheten. Reglerna är till stora delar hämtade från Franska  Akademien, som hade 40 ledamöter. Förslaget var från början att den svenska motsvarigheten skulle ha 20 ledamöter. Gustav III tyckte dock att aderton klingade bättre. Det fanns dock en punkt som kanske inte var helt genomtänkt. Den gäller posten som "ständig" sekreterare. Här var innebörden att sekreteraren sitter livet ut. Detta ledde dock periodvis till problem i verksamheten med kanske sjukliga och mycket gamla ledamöter i sekreterarrollen. Praxis är numera att sekreteraren är skyldig avgå senast det år man fyller 70 år om inget annat beslutas.

Svenska  Akademiens kris nyligen kring den s.k. kulturprofilen beskrevs i medierna som Akademiens största kris genom tiderna. Krisen 1795–1796 måste dock ses som mycket större. Efter Gustav III:s död förbjöds Akademien att bedriva någon verksamhet. När Gustav IV Adolf blev myndig beslöt han att  Akademien kunde återuppta sin verksamhet.

Svenska Akademien är idag en institution som har en mångsidig verksamhet med utdelning av ett stor antal litterära priser och stipendier. Man förvaltar Nobelbiblioteket, svarar för arbetet med den historiska ordboken (SAOB), ordlistan (SAOL) och ordboken (SO). Akademien är också en institution i tiden med mycket av informationen tillgänglig på nätet. Ordlistan finns t.ex. som app och kan laddas ned i telefonen. Akademien arrangerar även publika arrangemang i Börssalen, "Kvällar på Svenska  Akademien".

Vid vår guidade tur genom lokalerna fick vi lyssna till en mycket initierad och fängslande presentation av verksamheten i stort med det reglerade historiska arvet men också flera kanske inte så kända detaljer och händelser i verksamheten från förr och nutid.

Vi besökte biblioteket med 220.000 volymer av modern skönlitteratur efter visst urval. Vår tids populära deckarförfattare finns t.ex. inte i biblioteket. Turen gick vidare till Börssalen, där högtidssammankomsten den 20 december äger rum och där medierna samlas vid tillkänngivandet av Nobelpriset i litteratur. Akademiens sammanträdesrum med de 18 stolarna fick vi också se och fick här en redovisning av vad som sker i rummet vid sammanträdena. Turen avslutades i ständige sekreterarens arbetsrum, ett stort och stilenligt möblerat rum med det gamla skrivbordet mitt i rummet och ett modernt skrivbord med dator i hörnet.

Det var en mycket lärorik eftermiddag med en initierad redovisning av såväl den historiska bakgrunden som anpassningen till dagens samhälle och det svenska språkets utveckling.

Vi kände oss privilegierade att få lyssna till Odd Zschiedrich, som med stor entusiasm och på ett mycket trevligt sätt delade med sig av sin stora kunskap om Svenska Akademien.

Anders Rickardsson