Bonniers porträttsamling

En ljuvlig försommardag tog ett 30-tal SPF:are chansen att bese porträttsamlingen på Nedre Manilla. Det var klokt, för den visas bara för grupper och inte så ofta.

Vår guide Johan Rosell berättade livfullt om samlingen av porträtt av författare utgivna på Bonniers förlag. Det finns så många tavlor att alla inte får plats att hänga uppe samtidigt på väggarna. Varje porträtt har sin historia, och tyvärr hann vi bara få en bråkdel oss till livs. Richard Berghs stora porträtt av Fröding hänger på hedersplatsen. Fröding var mycket motvillig till att bli avmålad. Bergh har målat honom när han sitter upp i sin sjuksäng med okammat hår och vildvuxet skägg och med brinnande blick. Ett mycket märkligt motivval. Fröding dog innan det var klart. Porträttet flankeras av två andra storheter, Strindberg och Heidenstam.

Selma Lagerlöf var däremot villig att posera, och Carl Larsson har gjort ett fint porträtt av henne, som hon gillade. Konstnären själv var dock inte nöjd, så tavlan är lite skissartad. En som inte gillade sitt porträtt var Pär Lagerkvist. Han tyckte att han såg dum ut med stirrande ögon. En som däremot verkligen var nöjd var Hjalmar Bergman, som avmålats åtskilliga kilon smärtare än i verkligheten. Det finns också porträtt av porträttörerna, bl.a. ett av Grünewald, som målade sitt självorträtt i fängelse. Det var vänner till honom som försåg honom med material och bättre mat. Inte mer än rätt, för Grünewald satt i fängelse för att han försvarat sig och sin hustru mot en person som uppträtt oförskämt och fällt antisemitiska kommentarer.

Det var förlagets grundare Karl Otto och hans hustru Lisen som la grunden till porträttsamlingen. De lät också bygga det pampiga huset i nationalromantisk stil med inredning starkt influerad av Ellen Key, som tillhörde den nära vänkretsen och som också tidvis bodde där. Många av dåtiden konstnärer tillhörde också vänkretsen, vilket återges på en av tavlorna.

Namnet på huset kommer från att tomten ligger på ett område där Spaniens ambassad tidigare låg, och det fick namnet Manilla efter huvudstaden på Filippinerna, som då var spansk koloni. Fortfarande är Nedre Manilla i familjen Bonniers ägo, men i dag används det till representation.

                                                         Birgitta Agazzi