Vems är pengarna i buffertfonderna?
Pensionsmyndigheten presenterade under fredagens webbinarium en ny rapport med ett antal förslag på hur en utdelning av överskottet i pensionssystemet kan gå till. Nu återstår det för politikerna i inte minst Pensionsgruppen att reagera på rapporten, framhöll Anna Eriksson, sakkunnig pensioner SPF Seniorerna.
-
-
Är det underskott så finns regler som gör att de årliga pensionsomräkningarna blir lägre och till och med kan minska. Däremot finns inga regler för om det blir varaktiga överskott.
Inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger idag skulderna med cirka 8 procent och enligt Pensionsmyndighetens scenarier kan överskottet fortsätta att växa. Kan överskottet bli för stort? Var går den gränsen och vad gör vi i så fall med överskottet?
Det var frågor som togs upp på Pensionsmyndigheten och Pensionsnyheternas frukostwebbinarium den 10 december.
– Det är tid för en politisk diskussion om man ska använda överskottet i buffertfonden till att höja pensionerna. Enligt våra prognoser kommer balanstalet att passera 1,10 under 2024, sa Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren, när han presenterade rapporten på seminariet.
I paneldiskussionen i fredags deltog förutom Ole Settergren också Anna Eriksson, sakkunnig pensioner SPF Seniorerna, Jens Magnusson, chefsekonom SEB och Ossian Ekdahl, chef ägaransvar Första AP-fonden.
Alla var överens om att överskottet bör komma dagens och morgondagens pensionärer tillgodo. Men uppfattningarna gick isär i frågan om hur detta ska gå till och om pensionssystemets nuvarande automatik.
Anna Eriksson framhöll att systemets ganska hänsynslösa mekanik är okänslig för pensionärernas dagsaktuella behov och att detta leder till ”lappa- och laga-lösningar” som inkomstpensionstillägg, garantitillägg och höjda bostadstillägg och sänkta skatter.
Klicka här för att läsa tidningen Seniorens artikel om webbinariet
