Upprop för äldreomsorgen

Uppdaterades: 04 juli 2020

Ingen kan längre blunda för verkligheten och det omfattande förändringsbehov som finns i äldreomsorgen. Med Coronapandemin har de brister vi länge påtalat blivit än tydligare och fått oerhörda konsekvenser. Skriv under vårt äldreomsorgsupprop och hjälp oss att sätta högre tryck på politiker i kommuner, regioner, riksdag och regering.

  • – Ingen kan längre blunda för verkligheten, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson.

SPF Seniorerna har sedan flera år pekat på bristerna i äldreomsorgen. Men det är dessvärre mer snack än verkstad från ansvariga politikers sida, på lokal men också regional och nationell nivå. Nu kräver vi ordentliga förändringar i alla led: en omsorg som utgår från individens behov – med högre medicinsk kompetens och fler geriatriker, utbildningskrav för personalen, bättre arbetsvillkor, skärpt socialtjänstlag, förändrade strukturer, bättre farmaceutisk kompetens, högre ekonomisk prioritering och ett tydligt ansvarsutkrävande.

Skriv under vårt äldreomsorgsupprop och hjälp oss att sätta högre tryck på politiker i kommuner, regioner, riksdag och regering. Ingen ska längre kunna blunda för verkligheten och det omfattande förändringsbehov som finns.

Klicka här för att komma till namninsamlingen

 

Vi inom SPF Seniorerna kräver:

  • Ge omsorgstagaren större kontroll över sin vård och omsorg: när, var och hur de beviljade insatserna ska utföras. Förbättra personaltillgång och schemaläggning så att de äldre får en bättre kontinuitet med färre antal olika anställda att möta.
  • Anställ fler sjuksköterskor, läkare, vårdbiträden och undersköterskor med högre kompetens – utbildningen ska vara lika i hela landet. En kontinuerlig och flexibel kompetenshöjning som anknyter till aktuella vård- och omsorgsproblem måste införas. Öka utbildningen av geriatriker kraftigt.
  • Förbättra arbetsvillkoren. Lön och karriärmöjligheter måste utnyttjas för att göra yrkena attraktivare och förbättra rekryteringen.
  • Stärk ledningsfunktioner och kommunikation. Låt det dagliga arbetets utformning ske i mindre arbetsgrupper med ett begränsat antal omsorgstagare och stort självstyre.
  • Skärp lagstiftningen för omsorgen så att insatserna till äldre ger rätt till goda levnadsvillkor, och inte bara skälig levnadsnivå, som i dagens socialtjänstlag. Fastställ nationella minimikrav på både tillgänglighet och kvalitet.
  • Höj den medicinska kompetensen, både på ledningsnivå och hos de som arbetar närmast de äldre. Det kan antingen ske genom att regionerna tar över ansvaret för hemsjukvården och särskilda boenden, eller genom att primärvården i sin helhet övergår till kommunerna, så som det en gång var tänkt.
  • Förbättra hantering och användning av läkemedel inom äldrevården genom att knyta farmaceutisk kompetens till kommunerna, t ex genom att anställa kommunfarmaceuter.
  • Tillsätt en bred kriskommission för äldreomsorgen som analyserar dagens brister men också skyndsamt agerar för att förbättra situationen samt kommer med mer långsiktiga lösningar. 

Bakgrund till upprop för äldreomsorgen

"Skydda de äldre" går som ett mantra under Coronapandemin. Men mantrat har ingen täckning i delar av dagens äldreomsorg, eftersom långvariga och djupgående brister gör det svårt att skydda äldre. "Skydda de äldre" blir tyvärr bara ett tomt uttryck om det inte följs av konkret handling. Handling för äldreomsorgen som vi och andra efterfrågat i åratal. Det måste bli verkstad nu.

Äldrevården och äldreomsorgen står inför stora utmaningar de kommande decennierna. Redan idag lider både den sjukvård som bedrivs av regionerna och den som kommunerna är ålagd av stora problem. Det gäller framför allt vården och omsorgen av de svårast sjuka äldre. Ansvaret för den medicinska ledningen i kommunerna är oklart och den medicinska ledningen och kompetensen inom kommunerna räcker inte. Kommunerna saknar dessutom den högsta medicinska kompetensen, läkare, i sin organisation och de avtal om läkarhjälp som finns med regionerna är i de flesta fall otillräckliga, ett tillstånd som har bestått i princip sedan Ädelreformen 1992. Åtskilliga utredningar har pekat på detta utan att någon avgörande förändring har kommit till stånd.

Sedan många år råder en stor brist på geriatriker. Andelen geriatriker inom hälso- och sjukvården har varit i stort sett oförändrad under årtionden (mellan 5 och 6 geriatriker per 100 000 invånare). Men den har minskat de senaste åren. Mellan 2013 och 2017 minskade antalet med 9 procent. Detta ska ses mot bakgrund av att Socialstyrelsen redan 2011 bedömde att det skulle behövas cirka 700 nyutbildade geriatriker för att täcka behovet fram till 2025. Utbildningstakten har inte alls ökat vilket gör att bristen bara blir värre. 2017 var dessutom en tredjedel av geriatrikerna över 60 år, vilket innebär att kommande pensionsavgångar ytterligare förvärrar situationen. Därtill är fördelningen av geriatriker i Sverige ojämn, i tre regioner fanns (2017) enstaka eller ingen geriatriker alls medan den region med Sveriges yngsta befolkning, Stockholm, har dubbelt så många geriatriker som rikssnittet för geriatriker per 100 000 invånare över 65 år.

Få sjuksköterskor arbetar inom den kommunala äldresjukvården och andelen har minskat de senaste dryga tio åren från ca 1,5 procent per 75-åringar och äldre till bara 1 procent. Få av dessa har vidareutbildning i geriatrik/äldresjukvård. Socialstyrelsen har dessutom åtskilliga gånger påpekat en brist på geriatrisk kompetens hos övrig hälso- och sjukvårdspersonal inom kommunernas hälso- och sjukvård.

Även äldres läkemedelsbehandling lider av otydligt ansvar, brist på kompetens och avsaknad av ett strukturerat arbetssätt. Förekomst av biverkningar hos äldre i primärvård är 8–22 procent och i slutenvård 19–31 procent. Risken att bli inlagd på sjukhus på grund av läkemedelsbiverkningar anges i samma rapport vara minst fyra gånger större hos äldre än hos yngre. Vad gäller akuta inläggningar beroende på läkemedelsbiverkningar anges den vara så hög som 30 procent och utvecklingen har under de senaste decennierna gått åt fel håll. Detta framgår i Socialstyrelsens rapport Läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre (2014).

En stor del av akuta inläggningar på sjukhus orsakade av läkemedelsrelaterade problem hade kunnat förebyggas. Metoder och instrument finns, men används inte. Kontinuerliga läkemedelsgenomgångar görs inte överallt. Då det sker kan läkemedel sättas ut (och ibland in), doser justeras, administreringssätt ändras och biverkningar snabbare fångas upp.

Kommunerna har ett stort ansvar för äldrevården och läkemedelsanvändningen är omfattande inom äldrevården. Behovet av farmaceutisk kompetens är stort. Här finns kommuner som går före och ser till att det finns kompetens att tillgå och anställer kommunfarmaceuter som arbetar i nära samarbete med bl a kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS). En kommunfarmaceut kan arbeta med att utbilda vård- och omsorgspersonal i läkemedelsfrågor, bygga strukturer för läkemedelsgenomgångar, göra uppföljningar av äldres läkemedelsanvändning etc. Behovet är stort, liksom nyttan för de äldre.

Äldrevården och äldreomsorgen måste rustas upp för att seniorer och anhöriga ska kunna vara trygga med den, och för att seniorers behov på allvar ska stå i centrum för insatserna. Vi påstår inte att förbättring är enkelt, att det finns ett enda Alexanderhugg som löser problemen. Förbättring kommer dessutom inte över en natt – det kommer att ta tid. Men ansvariga politiker måste nu, på riktigt allvar, kavla upp ärmarna och sätta igång med arbetet. Ingen ansvarig kan längre påstå att de inte vet om situationen i äldrevården och äldreomsorgen.

Staten bör nu kliva fram och inte enbart förlita sig på kommuner och regioner. Det har bevisligen inte räckt för att Sveriges äldre ska kunna känna tillit och trygghet med sin vård och omsorg. Det är positivt att det nu ska satsas på omsorgspersonalens kompetens, men det är otillräckligt. Att bara tillföra ytterligare medel till en omsorg med strukturella problem räcker inte, det måste också till förändringar i strukturer, ansvar och medicinsk kompetens. Nu krävs krafttag för att samhällskontraktet ska kunna återupprättas i äldreomsorgen.

Klicka här för att läsa tidigare artiklar och utspel under 2020 som rör äldres vård och omsorg

Publicerades: 26 juni 2020 Uppdaterades: 04 juli 2020