Skrift 3 – Hur påverkar tidigt pensionsuttag individens garantipension?

Tidigt uttag av allmän pension för med sig ekonomiska nackdelar. Månadspensionen blir lägre, eftersom uttaget förväntas pågå en längre tid, jämfört med ett senare uttag och skatten på pensionsinkomster är högre till året man fyller 66 år. Men det finns också en så kallad 65-årsregel där individens val av uttagsålder påverkar garantipensionen.

Om uttag av allmän pension görs innan 65 år är det sannolikt att det inkomstgrundade belopp som ligger till grund för beräkning av garantipensionen är högre än det faktiska utbetalade beloppet av inkomstbaserad pension. Det medför att en individ som går i pension före 65 år får en lägre garantipension än en person med samma nivå på inkomstgrundad pension men som pensionerar sig vid 65 års ålder.

En person går i pension vid 63 år, med slutlön 25 000 kronor efter 40 års arbete, får en månatlig garantipension som blir cirka 500 kronor lägre än om denna 65-årsregel inte hade funnits. På årsbasis handlar det om cirka 6 000 kronor samt om omkring 125 000 kronor totalt under 20 års tid som pensionär.

Det finns en tydlig avsikt med 65-årsegeln, garantipensionen ska inte kompensera för ett tidigt uttag. Även om storleken på denna effekt på garantipensionen kan ifrågasättas, så blir regeln av mer teoretisk karaktär då i praktiken bostadstillägg och det bredare inkomstpensionstillägget kan kom­pensera för just det tidiga pensionsuttaget. Frågan är om 65-årsregeln fyller någon större funktion då.

När pensionssystemet reformerades angav lagstifta­ren i sammanhanget 65-årsregeln att de som inte kan arbeta till 65 år (inom en snar framtid till 67 år) ska fångas upp av kringliggande trygghetssystem. Men utvecklingen sedan pensionsreformen har inneburit att kraven på att arbeta längre har ökat kraftigt, åtgärder för ett längre arbetsliv så som arbetsmiljösatsningar har inte prioriterats och trygghetssystemens regler har skärpts och beaktar inte den försäkrades ålder.

Politiken har blundat för de vitala kopplingarna och behovet av samspel mellan pensionssystem, trygghetssystem och arbetsmarknad. Om alla människor inte kan försörja sig, genom arbete eller trygghetssystem, till åldern när grundskydd (idag 65 år, inom kort 67 år) blir aktuellt kan det i än högre grad ifrågasättas om tidigt pensionsuttag ska leda till en lägre garantipension.

Frågan om garantipension vid tidigt uttag kan inte lösas separat utan behöver sättas i en större kontext där till exempel garantipensionens syfte, total pension, pensionsavgiftsnivån, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg, förhöjt grundavdrag, kringliggande trygghetssystem och ett längre arbetsliv också ingår. SPF Seniorerna konstaterar att det behövs en total översyn av hela pensionssystemet.

Ta del av hela skriften här.

Bakgrund: Antalet personer 65 år och äldre med garantipension uppgick i början av år 2021 till 691 000 personer, alltså cirka 32 procent av pensionärerna. Det är vanligare med garantipension i högre ålder, men i åldersgruppen 65-74 år har ändå nära 3 av 10 garantipension utbetald. Ungefär var tredje pensionär har de senaste åren tagit ut pension före 65 års ålder. År 2023 väntas åldern för när man kan få grundskydd flyttas upp till 66 år, och år 2026 till 67 år.