En av de utgifter som ökat mest i pris det senaste året är livsmedelspriserna, som stigit med drygt 20 procent. Trots att tecken börjar komma, såväl i Sverige som i omvärlden, på att inflationen är på väg att bromsa in så gäller detta inte livsmedelspriserna i Sverige, tvärtom – de fortsätter att öka. Under februari ökade matpriserna med hela 2,8 procent enligt SCB.

Tillgång till livsmedel till rimliga priser är helt avgörande för oss människor. Högre matpriser berör därför oss alla, men de slår obarmhärtigt hårt mot de som redan sen tidigare vänder på kronorna – till exempel seniorer, arbetslösa, sjukskrivna och ensamstående föräldrar.

Utgifter som många löntagare kan dra in på i tider av hög inflation – restaurangbesök, resor, nöjen – har nämnda grupper sedan länge avstått från. De ekonomiska marginalerna är små, kraftigt ökade matpriser blir ett extra hårt slag för människor med låga inkomster.

I flera andra EU-länder agerar man för att lindra effekterna av dyrtiderna. I Frankrike införs ett pristak på livsmedelsbasvaror under tre månader. I Spanien sänks eller slopas matmomsen på olika basvaror under sex månader.

SPF Seniorernas medlemmar har i en färsk medlemsundersökning svarat på frågan vad de anser bör prioriteras av regeringen den närmaste tiden, och i topp kommer lägre matpriser och högre pensioner. Vi kan inte bara passivt titta på längre, det krävs åtgärder för att stötta de hushåll som har det tuffast. Regeringen ska enligt Sveriges grundlag ”styra riket” – det är nu hög tid att den nu tar kommandot för att stoppa matprisexplosionen.

Ett sätt att omedelbart lindra effekterna av höga matpriser är att tillfälligt befria basvaror inom livsmedel från moms. En sådan borttagen matmoms på basvaror under sex månader skulle medföra ett intäktsbortfall för statskassan på omkring sex miljarder kronor. Men framförallt skulle det betyda cirka 320 kronor i lägre matkostnad per månad för en ensamstående person som lägger merparten av matutgifterna på basvaror. För människor med en stram matbudget skulle slopad matmoms på basvaror då motsvara 10 procent lägre matutgifter per månad, dvs att halva matprisökningen under 2022 neutraliseras.

För ett antal år sedan granskade Riksrevisionen den sänkning av matmomsen, från 21 till 12 procent, som genomfördes på 90-talet och konstaterade att den hade positiva effekter på köpkraften på kort sikt särskilt för låginkomsthushåll. Matpriserna sjönk så mycket att hela momsnedsättningen antas ha omvandlats till sänkta priser i butikerna. På längre sikt finns andra sätt att kostnadseffektivt förstärka köpkraften hos låginkomsthushåll, men då situationen är kritisk för många människor behövs skyndsamma åtgärder.

För varje dag som går fortsätter livsmedelspriserna att stiga och för varje dag upplever fler och fler människor prischocken i matbutikerna. Många av dem är seniorer. Att gå till matbutiken som äldre ska inte förknippas med oro över att pengarna inte räcker och att man kanske inte kommer att kunna äta sig mätt.

Under 2023 års första månader har livsmedelspriserna fortsatt att stiga, medan prisökningen i andra sektorer börjar avta. Detta måste få ett slut, regeringen måste agera. På lite längre sikt måste högre pensioner till för alla, men på kort sikt menar vi att en tillfälligt slopad matmoms på basvaror ska genomföras. Denna åtgärd kan dessutom genomföras omgående.  

Eva Eriksson
Förbundsordförande SPF Seniorerna

Klicka här för att se debattinlägget i Aftonbladet

Klicka här för att läsa tankesmedjan Tibros replik

Klicka här för att läsa Eva Erikssons slutreplik