Bostadstillägget är en del av pensionssystemets grundskydd och idag uppbär cirka var åttonde pensionär bostadstillägg. SPF Seniorernas rapport ”Bostadstillägget – följer det med i bostadskostnadernas utveckling?”  visar nu att andelen personer med bostadstillägg vars bostadskostnad överstiger maximalt bostadstillägg har ökat mycket snabbt. För ensamboende i hyresrätt har andelen ökat från 14 till 42 procent på fyra år. Det här innebär att stödet täcker en allt mindre del av normala bostadskostnader.

SPF Seniorerna drar därför slutsatsen att bostadstillägget håller på att förlora sin funktion för äldre med låga pensioner som bor i en bostad med normalhyra.
– Ett bostadstillägg som inte följer hyrorna är inte längre ett fungerande stöd för äldre med små pensioner. Nu krävs en höjning och sedan årliga indexeringar, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

Sammanfattning av rapporten:

• Cirka var åttonde pensionär uppbär bostadstillägg, många av dem är ensamstående äldre kvinnor med låga pensioner, ofta boende i hyresrätt.
• Bostadstillägget justerades senast år 2022. Sedan dess har medelhyrorna i genomsnitt ökat med nära 17 procent för hela bostadsbeståndet. 
• Idag är andelen ensamboende i hyresrätt med en bostadskostnad som överstiger det maximala bostadstillägget 42 procent, jämfört med 14 procent år 2022. Det har alltså skett en kraftig ökning, andelen har trefaldigats under perioden. 
• Bostadstilläggets maximala nivå på 7 290 kr/månad är lägre än medelhyran i riket 
  för en bostad på två rum och kök på 7 670 kr/månad. I storstadsområdena är medelhyran än högre.

Detta är allvarligt då följsamhet med bostadskostnaderna krävs för att bostadstillägget ska vara ändamålsenligt. Många av de som erhåller bostadstillägg har små marginaler.

Vad tycker SPF Seniorerna behövs?

Bostadskostnadstaket måste höjas med minst 2 000 kronor, och därefter indexeras årligen. Detta för att bostadstillägget ska kunna leva upp till sitt syfte och för att det ska matcha verkligheten på bostadsmarknaden.