– Sambandet mellan livsinkomst och pension var svagt tidigare och det försvagas avsevärt genom införandet av garantitillägget. För många lönar det sig inte alls att jobba ihop sin pension när man inför sådana här tillägg, säger Anna Eriksson.
Det är naturligtvis bra att de med allra lägst pension får ett ordentligt tillskott. Men det måste i så fall följas av kraftiga förbättringar också för de som har jobbat ihop sin pension understryker Anna.

Riksförsäkringsverkets förre generaldirektör Karl Gustaf Scherman och Joakim Palme, professor i statskunskap på Uppsala universitet, är kritiska till det lapptäcke av bidrag som skapats för att dölja bristerna i systemet.
– Det stabila pensionssystemet finns inte längre. De grundläggande principerna är nu övergivna och överenskommelsen om samråd har inte iakttagits, säger Karl Gustaf Scherman.
– Logiken i systemet talar för att man i ett första steg bör höja avgiften så att ersättningsnivåerna åker upp. Det skapar utrymme för att höja garantipensionen, säger Joakim Palme. Han anser också att konstruktionen med en särskild pensionsgrupp bidrar till problemen.

Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på försäkringsfacket Forena, tror inte att en automatisk gas i systemet kan rädda pensionerna.
– Den förutsätter ju att det är vackert väder på börsen hela tiden och det är det ju inte. Att förlita sig på det när vi ser den här kraftiga urholkningen av pensionerna anser jag vara naivt eller oansvarigt.

Aftonbladets artikel i sin helhet finns ännu bara i den tryckta upplagan av tidningen (22 mars 2022). Om den publiceras även på webben så kommer vi att dela länken här.