Ett långt arbetsliv har länge setts som grunden för en bra pension. Men i dag ser verkligheten annorlunda ut. Enligt SPF Seniorernas nya rapport spelar uttagsåldern större roll för pensionens storlek än antalet arbetsår. Orsaken är att när pensionen tas ut sent fördelas den på färre månader och blir därför högre per månad.

Ett exempel i rapporten visar hur systemet slår:
Två personer har haft samma lön och arbetat i samma yrke. Den ena började arbeta vid 20 och gick i pension vid 65 – totalt 45 arbetsår. Den andra började vid 28 och arbetade till 68 – totalt 40 år. Trots fem år färre i arbete får den som går i pension senare 14 procent högre pension, motsvarande cirka 2 800 kronor mer i månaden före skatt.

– Troliga förlorare är de som börjar jobba tidigt, ofta i arbetaryrken, som får ihop ett stort antal arbetsår men som i många fall inte orkar arbeta längre än till 64–65 års ålder, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson.

Maria Larsson varnar också för att systemets legitimitet kan skadas:
– Systemet uppges bygga på livets alla inkomster, men i praktiken premierar det senare uttag snarare än ett långt arbetsliv. Det behövs tydligare information och större transparens.

I artikeln berättar också Maria Wiell, 69 år, om sitt långa arbetsliv. Hon började jobba som 18‑åring och arbetade totalt 44 år, men upplever ändå att pensionen blev betydligt lägre än hon väntat sig. Maria har tagit ut sin tjänstepension i förtid och sparat den, men kommer från 73 års ålder att leva enbart på allmän pension. För att få ekonomin att gå ihop flyttar hon till en mindre bostad och har sina sparpengar som reserv.

SPF Seniorerna anser att det ska löna sig att arbeta oavsett när i livet arbetsinsatserna görs. Alla har inte möjlighet att jobba längre upp i åldrarna, och pensionssystemet måste upplevas som rättvist för att behålla förtroendet.
 
Klicka här för att läsa eller ladda ner rapporten

Klicka här för att öppna Expressens artikel
(artikeln kan endast läsas i sin helhet av tidningens prenumeranter)