Samtidigt måste vården vara tillgänglig för alla. Patienter ska kunna ta kontakt genom telefon och fysiska möten, och den som inte kan eller vill använda digitala lösningar, eller saknar möjlighet att skaffa digital utrustning, ska ändå ha full tillgång till vård.

Många seniorer har behov av hälso- och sjukvård och behovet ökar också med stigande ålder. Primärvården har en särställning eftersom den har potential att vara nära den enskilda patienten Men i dag är tillgängligheten till primärvården inte tillräcklig eftersom hälsocentraler och vårdcentraler är underdimensionerade, inte alltid finns nära och inte tar tillräckligt hänsyn till de patienter som inte är digitala. 

Som sjukvården är organiserad i dag medför ett vårdbehov att patienter ofta möter flera vårdgivare och sjukvårdspersonal. Ännu värre blir detta om man har ett större behov. Patienter som ofta träffar olika läkare leder till att ingen har full insikt i de äldres samlade vårdbehov. Det blir också svårare att koordinera vården och att ställa korrekta diagnoser och insatser när läkare saknar långsiktig kunskap om patienten. Vårdpersonalens långa patientlistor och otydliga roller påverkar deras arbetsmiljö negativt, vilket också ger negativa effekter på kvaliteten. 

Hälso- och sjukvården i Sverige ska omstöpas till en god och nära vård, med primärvården som bas. Det är riksdagspartierna överens om och har en stor majoritet av Sveriges rikspolitiker beslutat. Men reformen har inte genomförts. Resurser måste tillskjutas primärvården och användas klokt av regionala politiker.

Bristande kontinuitet i vem patienten träffar kan leda till oro, en känsla av otrygghet och ytterst till att man får sämre vård. Särskilt allvarligt är detta för patienter med kroniska sjukdomar eller komplexa vårdbehov. Lagen ger visserligen patienter formell rätt till en fast läkarkontakt i primärvården, men det är långt ifrån alla patienter som i verkligheten erbjuds detta. En stor del av befolkningen saknar fast läkarkontakt.