Våldet går inte i pension

Tusentals drabbas. Man beräknar att 3500 kvinnor årligen i åldern 65-74 utsätts för sexuella övergrepp, 5000 för fysiskt våld och hot och 7000 för systematiskt och upprepat psykiskt våld enligt uppgift från NCK:s, Nationellt Centrum för Kvinnofrids befolkningsundersökning "VÅLD OCH HÄLSA" 2014.

15 april 2019 hölls ett intressant seminarium i ABF-huset på Sveavägen om "Våld mot äldre kvinnor". Initiativtagare var NCK som tillsammans med Kvinnofridslinjen, Äldrecentrum och Stockholms Stad undersökt det som finns, men som kanske inte syns eller hörs, nämligen våld mot äldre. Och som nu lyfter fram problematiken och försöker komma med förslag på utbildning, åtgärder och information.

Att kvinnor utsätts för våld är inget nytt. Vad som är chockerande är att våldet fortsätter upp i hög ålder. Ofta av personer inom den egna sfären. Barn, barnbarn eller andra anhöriga, hemtjänst- och annan vårdpersonal är ofta våldsutövare – men vi använder en annan vokabulär då offret är äldre. Vad vi kallar fysiskt våld mot en yngre person blir övergrepp när det gäller en äldre person. Psykiskt våld blir vanvård, sexuellt våld är missförhållanden, ekonomiskt våld kallas försummelse och materiellt våld benämns kränkning eller inadekvat vård.

Konsekvenserna hos kvinnor är ofta av allvarligare slag än hos män. Utsattheten och våldet visar sig i en sämre hälsa, ökad medicinering av både värk-, sömn-, lugnande och antidepressiva tabletter, en stigande ensamhet, påskyndat åldrande och för tidig död.

Våld mot kvinnor är ett globalt problem. Män slåss för att de är män, män slår kvinnor för att de är kvinnor. En äldre kvinna är ett lättare offer då hon befinner sig i en beroendeställning. Det kan vara både i fysisk bemärkelse eller pga dålig ekonomi. En kvinna med t ex demens eller med funktionshinder blir oftare utsatt för örfilar och slag.

Forskning och kunskap kring våldet mot äldre måste öka. Alla myndigheter måste samverka, polis, hälso- och sjukvård, omsorg och socialtjänst. Sekretessen mellan dessa myndigheter måste lättas. Och vi andra - vi måste våga se, fråga, fråga igen och ingripa.

Seminariet kommer att få en uppföljning i höst då man evaluerar hur kommuner arbetar med dessa frågor och planerar nya åtgärder.

För att läsa hela rapporten från seminariet av Lena Hedquist, läs SPF Seniorernas Distriktsnytt nr 4/2019 och klicka på länken.

Margareta Hjalmarsdotter