Ann-Marie Hultqvist, av alla känd som Amie, är född på S:t Eriks Sjukhus, Kungsholmen, och har efter lite kringflyttande i bland annat Bromma återvänt till vår ö där hon nu bor med sin kärbo Christer. Hon har en dotter och en son samt fem barnbarn.

Amie har studerat på Schartau och arbetat med ekonomi och administration, många år på Svensk Kärnbränslehantering. I Draken har hon varit medlem i tolv år. Akvarellgruppen har hon lett i åtta.

Att det blivit akvarell beror mycket på miljöskäl eftersom akvarellfärger är miljövänliga. Och det innebär att Amie inte heller har ställt ut offentligt, där är det mest är verk i olja eller akryl som är intressanta.

Men Amie går gärna på konstutställningar. Hon kallar sig allätare när det gäller konst. Men när hon målar akvarell slipper hon miljöproblem. Och så blir ju hennes akvareller så fina!

Amie är medlem i två målargrupper. En av dem består av kompisar till henne, nära och kära vänner som ses hemma hos varandra en gång per månad. De målar och sedan äter de middag tillsammans. 

Den andra gruppen är alltså Drakens akvarellgrupp, en av fritidsaktiviteterna i vår förening. De är runt sju personer som träffas en torsdag i månaden hemma hos Amie. Det är inte en kurs, det är Amie noga med, utan en grupp som ses för att måla tillsammans och hjälpa varandra med det de kan.

Amie ser sig själv som en glad amatör som gillar att måla.

Målning blev hon intresserad av när hon träffade Christer i Lysekil, där hon bor på somrarna. Christer målar nämligen också, med oljefärg och en tavla om året! Amie lärde sig då att måla med oljefärg, men numera använder hon alltså bara vattenlöslig färg, inte sån som kräver kemiska lösningsmedel. Miljön är viktig för Amie.

Hon tycker om blommighet i konst. Hennes favoritmotiv är natur och vatten som hon har rikliga möjligheter att måla av i Lysekil. Hennes favoritkonstnär är Lars Lerin!

Amie målar ofta av foton i tidningar, de flesta tavlorna som ses här är sådana målningar, bland annat en som föreställer just Lars Lerin när han betraktar en av sina tavlor på en utställning.

Till skillnad från Christer, med sin enda tavla om året, målar Amie många tavlor. I vanliga fall fyller hennes tavlor väggarna i våningen men det får vi tyvärr inte se här. Just nu håller Amie och Christer på att städa och renovera för att så småningom flytta, alla tavlor är nertagna och ligger överallt i lägenheten. Men även i det skicket gör det mig glad att se dem!

När Amie inte målar har hon mycket annat för sig. Hon spelar boule och ägnar sig åt Drakens boulegrupp som hon leder tillsammans med Marie Pierre Labadie. Hon går med i promenaderna i Drakens Tjejlunk, de brukar vara runt tio stycken som går varje fredag och det tycker hon är väldigt roligt. Utöver detta går hon gärna på Friskis och Svettis, och under pandemin simmade hon tre gånger i veckan.

Förut sjöng Amie också i kör, bland annat på Jakobsbergs Missionskyrkas jul- och vårkonserter. Det saknar hon mycket, att sjunga i kör är så givande!

Text och foto:
Birgitta Jonsson

Gemensam bildtext:

Uppslaget bjuder på ett urval av Amies akvareller. Bland andra finns den i texten omnämnda ”Lars Lerin betraktar ett eget verk”.