Sveriges roligaste jobb, eller i alla fall Sveriges Radios roligaste jobb, det tycks hon ha, Bibi Rödöö, chef för det populära programmet ”Sommar”. Det framgick när hon kom till oss på månadsmötet i november. Hon har faktiskt besökt oss i SPF Karlaplan en gång förut, men det var för 12 år sedan, så det var många i publiken som aldrig hade hört henne berätta.

Det här radioprogrammet är något alldeles speciellt. Det har sänts sju dagar i veckan varje sommar från midsommar till mitten av augusti sedan 1959. Många andra program läggs ned för att lyssnarintresset falnar, men det har inte drabbat ”Sommar”. Tvärtom, vi lyssnare verkar aldrig tröttna. Det uppmärksammas i sociala medier och massmedierna. Såväl sommarpratarna som själva pratet analyseras och diskuteras. 

Ryktet om programmet har också spritt sig utomlands. Efter det att Björn Ulvaeus i sitt sommarprat 2008 berättat att han hade problem med minnet och t.ex. inte kom ihåg det väldigt speciella tillfället när ABBA vann Eurovision 1974 blev han överöst av frågor från utländska journalister. Greta Thunbergs sommarprat 2020 översattes till engelska och publicerades både i USA och England. Den brittiska tidningen Guardian tog upp ”Sommar” 2022 där det beskrevs som ”den sista lägerelden i Sverige” och säger vidare ”Att bli vald till sommarpratare anses vara en sådan ära att det har beskrivits som den svenska motsvarigheten till att bli adlad”. 

Det var Tage Danielsson, som kom med idén om detta program 1959. Han var då underhållningschef på radion. ”Det ska vara lätt musik med prat med mening i”, så förklarade han upplägget för producenten Jörgen Cederberg. I början kunde samma person återkomma som värd för programmet samma säsong. Därför kunde exempelvis utrikeskorrespondenten och kåsören Torsten Ehrenmark uppnå rekordet på 50 program! 

Men sedan många år är det en ny person varje dag. Vid en välbesökt presskonferens på försommaren presenteras säsongens sommarvärdar, eller ”sommarpratare” som man ofta säger.

Och när vi är inne på ordalydelser, så kan vi också notera att programmet i dag heter ”Sommar i P1”, och det med rätta för det är ju i P1 det sänds. Men i början kunde det även sändas både i P2 och P3. Det ingår ju musik i programmet gudbevars, och enligt SR:s regler hör musik hemma i endera P2 eller P3. Men inga regler utan undantag, och nu är det kanalen P1 som gäller.

Signaturmelodin ”Sommar, sommar, sommar” är komponerad av Sten Carlberg och texten är skriven av Eric Sandström.

För alla lyssnare som hade svårt att tåla sig till nästa sommar införde man 1969 en motsvarighet på vintern, ”Vinter i P1”. Men det går bara under jul- och nyårshelgen, i åtta dagar. Den har en annan signaturmelodi, av lätt insedda skäl – ”Vintergatan” av Jules Sylvain.

Bibi har chefat över ”Sommar” sedan 1997, sannolikt ett oslagbart rekord. Hon berättade att ytterst få som tillfrågas om att bli sommarpratare tackar nej. Ingmar Bergman var dock lite svår att övertala. Han lyssnade gärna på det och krävde att det skulle var tyst i huset när det sändes har hans dotter Linn Ullman berättat. Men han tyckte tydligen inte att han hade något att tillföra! Till slut tackade han ja och höll sitt program på temat musik. I slutet ställde han frågan ”Varifrån kommer musiken?” till lyssnarna. Svaren fyllde flera kartonger, som levererades till Bergman på Fårö. 

Bibi berättade hur viktigt det är att matcha varje blivande sommarpratare med rätt producent. De flesta tillfrågade blir glada, men även lite spända inför detta mandomsprov. Serietecknaren Martin Kellerman skickade en bild till Bibi där han uttrycker vilken ångest han kände. Det är vanligt att många genomgår en utveckling som först präglas av optimism, ”det här blir nog bra”, för att senare störta ned i förtvivlans dy, ”det här går aldrig”. Då gäller det att producenten ställer upp och lotsar dem till ny tillförsikt, så att det blir ett program.
 

"Tack för en fet ångestklump!"

Det normala är att programmet spelas in i förväg. Så var det även förr faktiskt. Bibi berättade att även de mest rutinerade kan gripas av nervositet när de väl sitter i studion. Då är det skönt att man kan ta om ifall det blir lite fel. Ett viktigt skäl numera till förinspelning är att programmet skall kunna höras redan från kl. 7 samma dag. Så har det varit sedan 2005 då programmet började produceras som podd, det första i radions historia faktiskt. 

Även om Sommar brukar beskrivas som ”lättsamt” kan det också förekomma program präglade av allvar och sorg. Ett var när komikern Klas Eriksson 2024 berättade om sitt dödfödda barn. Det var det mest avlyssnade och omtalade programmet den säsongen och blev väldigt uppskattat. 

En del sommarpratare väcker ilska och förargelse. När det blev känt att Annika Östberg skulle sommarprata hördes många kritiska röster. Hon var frisläppt efter att ha suttit fängslad i amerikanskt fängelse för medhjälp till mord. Där var det viktigt att Bibi och hennes stab kunde stödja och också förbereda Annika på dessa negativa reaktioner. När sedan väl programmet sändes vändes opinionen till det positiva.  

En som nog inte behövde så mycket av den sortens tröstande stöd var Anita Ekberg, som levde upp till sitt rykte som fullfjädrad diva. Uppmärksamhet ville hon dock ha. När hon väl satt på sitt plan tillbaka till Italien var det många medarbetare på SR som behövde pusta ut. Men programmet var kul att lyssna på minns jag.

En annan sommarpratare som många med mig minns med glädje är Henrik Dorsin som 2012 själv sjöng signaturmelodin och med hjälp av musiker i studion fixade all annan musik

Bibi berättade om många flera sommarpratare och många fler episoder, men jag sätter punkt här och tänker för min del glädjas åt det kommande ”Vinter i P1".

Varma tackapplåder och en lång kö fram till Bibi efteråt vittnar om det var en uppskattad föreläsning.

Birgitta Agazzi