SPF Hjorten hade onsdagsträff den 8/11 och det var många, som kände sig lockade av programmet. Det var Kristoffer Sahlén som visade bilder av skogens många djur, små och stora. Han berättade på ett medryckande sätt, om hur han går tillväga för att få precis den bild som han eftersträvar.
Kristoffer bodde tidigare i Ödenäs i 25 år, men är sedan ett år Vårgårdabo. Han har arbetat som lärare på Ängaboskolan men är nu i Vårgårda på gymnasiet som fotolärare. Han är säkert en inspirationskälla för sina elever. Hans entusiasm för naturfotografering spred han under den timme som vi fick lyssna på honom och se hans fantastiska bilder.
Det är inte så enkelt att få till lyckade foto av djur. Det kräver mycket tålamod och att ge sig ut i alla sorters väder. Kristoffer berättade om tidiga morgnar och sena kvällar, obekväm väntan i enkla skjul eller kamouflageklädd bakom något buskage. Fick han tips om något speciellt djur, så släppte han allt och gav sig iväg. Det kunde bli långa resor i vårt vackra land. Han ville dessutom fånga rätta ljuset och visade oss otroliga djurbilder tagna i motljus. Hans knep för att locka exempelvis rådjur att komma fram var att mata dem under en längre tid. Han påpekade då, att när han väl börjat utfodringen, fick han hålla på den säsongen. Grävlingar kunde han locka fram med jordnötssmör.
Kristoffer har specialiserat sig på vita älgar och vi fick se imponerande bilder av ”Skogens konung”. De vita älgarna är inte albiner. De har ett tillstånd som kallas leucism, som innebär att djur kan få vit eller blekgul pälsfärg utan att ögonen blir röda. Vi fick bland annat se bilder av en älgko med sina två kalvar – en vit och en brun. Han har också följt älgvandringarna och var faktiskt före SVT med att dokumentera detta.
Vi fick se bilder av rådjur, hjortar, rävungar, grävlingar till och med myskoxar i ett snöigt Dovrefjell. Kristoffer har också fotograferat fåglar som sparvugglor, ripor, kajer, nötväcka och bofink – de senare hade vit färg och var därför lite unika. I en serie bilder fick vi följa när en hjort fejar sina horn och det var fascinerande. Roligt var det också, när Kristoffer berättade om hur han lyckades fotografera en grävling underifrån eller när han lockade till sig en ilsken tjädertupp. Den flög upp på biltaket och attackerade först biltaket men sedan kameran, som Kristoffer stack ut från bilfönstret. Kameralinsen höll inte för den attacken!
Ja, Kristoffer får uppleva otroliga saker som naturfotograf och man imponeras av hans entusiasm och kunnande. Vi  fick en förståelse över glädjen men också strapatserna för att på bild lyckas fånga alla djur i våra skogar.
Mötet avslutades som vanligt med att vi bjöds på god fika och att några lyckliga vann blomstercheckar. Text G.A.