Den nya tiden, Jan Kesker berättar

Den nya tiden

Det var temat för dagens Onsdagsmöte. Jan Kesker berättade om emigrationen till Amerika i början på 1900-talet utifrån journalisten Lennart Pehrssons forskning som publicerats i tre böcker, Den nya världen, Den nya staden och Den nya tiden, varav Jan Kesker vid två tidigare tillfällen berättat utifrån de två första. Ur den tredje boken – Den nya tiden - som utspelar sig från 1920-talet och framåt berättar Jan Kesker om flera samtida händelser som har påverkat emigrationen.
Från början var det mest familjer som utvandrade där kvinnan var medföljande hustru, syster eller mor. På 1920-talet blev det mer vanligt att fler ensamstående, nu myndiga, kvinnor övergav arbetet som pigor på den svenska landsbygden för ett annat liv i Amerika. Det var till och med fler ensamstående kvinnor än män som emigrerade. Spänningar mellan arbetsgivare och fack sågs också som ett skäl till att många utvandrade.
Ungefär samtidigt hade i Sverige, Nationalföreningen mot emigration bildats, som propagerade för att svenskarna skulle stanna kvar i Sverige.
På 1930-talet och depressionen började man i Amerika begränsa invandringen. En rädsla för en degenerering av den amerikanska befolkningen florerade och många avvisades p g a ursprung och hälsotillstånd.
I Sverige hade grunden lagts för det svenska folkhemmet och många svenskar återvände hem med hopp om ett bättre leverne i det gamla hemlandet.
Många, många blev kvar i sitt nya hemland med varierad framgång. Jan Kesker berättade vidare om några utvandrade svenskar som lyckats väl i sitt nya hemland. En var John Nordstrom. Han startade ett skomakeri som han senare utvecklade till ett etablerat sko- och modehus. En annan var Erik Wicman, utvandrad som Martis Jerk. Efter en tid som borrare i gruvorna blev han delägare i en Hupmobile, öppnade senare en busslinje och det var början till Greyhound Lines. En tredje lyckad stjärna i Amerika, som vi alla känner till, var Greta Garbo.
Den stora emigrationen från 1800-talets mitt av 1,2 miljoner svenskar, en femtedel av Sveriges befolkningen, kan enligt journalisten Lennart Pehrsson ses som en säkerhetsventil. Jan Kesker avslutade med några rader ur hans bok – Den nya tiden: "Trycket minskade när många i en växande befolkning hade svårt att finna sin försörjning och ett gammaldags klassamhälle utan social rörlighet kunde utgöra en grogrund för missnöje som kunde ha fått ett våldsamt utlopp. Det blev aldrig någon revolution i Sverige".
Med applåder och blommor tackades Jan Kesker för intressant berättande om emigrationen till Amerika. Ett femtiotal lyssnare drack sedan kaffe och några blev lyckliga vinnare i lotteriet.
Nästa Onsdagsmöte är den 11 april. Då berättar Bärbel Andersson om sin ankomst som ensamkommande barn till Sverige.

Harriet A        Foto: BÅK