Knekten i helg och söcken.

Vid SPF Hjortens månadsmöte i Equmeniasalen onsdag 11 mars kåserade Björn Lippold från Centrala Soldatregistret i Skövde om den indelte soldaten. Det var ett mycket nöjsamt föredrag med en hel del fakta.
Indelningsverket varade från Karl XIs tid till 1901. Den siste indelte soldaten gick ur tiden 1983 vid drygt 106 års ålder.
Soldaten skulle ha en bostad på 4x8 m och en lika stor ladugård. Till detta skulle han få ½ tunnland av den bästa åkerjorden. Han fick som regel sen sämsta, men skötte den ofta väl. Och vid laga skiften och storskiften, som genomfördes under 1700- och 1800-talen, var som regel knektejorden den mest attraktiva.
Knekten måste var gift eller gifta sig inom 3 månader från tillträdet, annars utsågs en fru åt honom. Kvinnorna gjorde en stor insats på torpet.
Soldaterna spred kunskap. Under krigstider vandrade de vida kring i Europa och tog med sig nyheter hem. En torkad växt i en byxficka kunde ge upphov till nya växter i vårt land. Och t o m potatisen lär ha tagits till Sverige av en indelt soldat, som dessutom visste att det var rotknölarna som skulle ätas.
130 deserterade ryssar grävde tillsammans med 57 800 indelta soldater Göta Kanal under 20 år. Och man byggde järnvägar.
Efter slaget vid Narva 1700, då problem uppstod i och med att så många soldater hade samma namn, infördes soldatnamnen. Enstaviga till fotsoldater och tvåstaviga till ryttare. Yrket gick ofta i arv. Söner blev soldater och döttrar blev soldathustrur.
Troligtvis har Du någon knekt bland Dina förfäder. Då kan Du söka efter denne via Centrala Soldatregistrets hemsida, www.soldatreg.se . Var Du med på SPFs möte kan Du dessutom få upplysningar gratis.
Björn Lippold (ett soldatnamn) avtackades med en uppskattande applåd och en fin blomsterbukett.
C Lj

Foto: Bengt-Åke Källström