När den nya riksdagen samlas efter valet 2026 är endast 13 av 349 ledamöter, knappt fyra procent, 65 år eller äldre. Det kan jämföras med att nästan 29 procent av de röstberättigade svenska medborgarna väntades vara 65 år eller äldre i valet 2026. Motsvarande andel av riksdagens ledamöter skulle vara 101 personer.

– Det är en skandal att bara 13 riksdagsledamöter är 65+! Sveriges äldre är en stor och växande del av väljarkåren, men syns fortfarande mycket lite bland dem som fattar besluten. Det borde diskuteras på allvar och samtliga partier behöver skärpa sig, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

Det är inte bara en fråga om ålder, menar SPF Seniorerna. Ett samhälle där människor lever längre behöver också ta vara på den erfarenhet och kompetens som finns senare i livet. Samtidigt påverkar politiska beslut om exempelvis pensioner, vård, omsorg, boende, arbetsliv och ekonomi olika åldersgrupper på olika sätt.

– Livserfarenhet är också en kompetens. En riksdag som bättre speglar befolkningen behöver rymma människor från olika generationer och olika delar av livet, säger Maria Larsson.

Antalet 65-plussare i riksdagen är visserligen något högre än efter valet 2022, då motsvarande antal var 12. Förändringen är dock liten. SPF Seniorerna vill därför att de politiska partierna tar frågan om åldersrepresentation på större allvar inför kommande val.

– Det handlar inte om att äldre ska ha förtur eller om att varje generation måste representeras exakt efter sin storlek. Men när nästan var tredje väljare är 65 år eller äldre och bara en liten del av riksdagen tillhör samma åldersgrupp finns det anledning att ställa frågan om representationen verkligen är tillräckligt bred, säger Maria Larsson.