SPF Seniorerna om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen: Gediget material, men få skarpa förslag
Utredningen har på ett mycket grundligt sätt gått igenom stora delar av vården och särskilt omsorgen om äldre personer. Den är därför en mycket användbar kunskapsbas för alla berörda aktörer för de beslut och den inriktning som behöver tas vad gäller äldreomsorgen. I utredningen finns många förslag på frågor att utreda vidare, men inte många skarpa förslag.
Det är ett bra grepp att planen är långsiktig, omfattar hela 15 år och bygger på en genomtänkt och väl formulerad människosyn.
-
Förbundsordförande Christina Rogestam
SPF Seniorerna har haft möjlighet att bidra till utredningen och påverka dess inriktning både genom att förbundsordförande Christina Rogestam har deltagit som expert och att förbundets sakkunnige Gösta Bucht har deltagit som vetenskaplig expert.
Så här kommenterar SPF Seniorernas förbundsordförande Christina Rogestam utredningen:
- I utredningen framgår med all tydlighet de stora utmaningar vi står inför när det gäller personal, både avseende kompetens och behov av fler utbildade. Här lämnas många bra förslag som skulle kunna bidra till att lösa en hel del av framtidens personal- och kompetensbehov, som legitimering av undersköterskor och kraftig ökning av antalet utbildningsplatser. Däremot skulle SPF Seniorerna gärna också ha sett konkreta mål vad gäller det ökade behovet av geriatriker när antalet äldre ökar i befolkningen.
- Det är också positivt att kommunernas ansvar för tillgänglighet och behovet av olika typer av seniorbostäder betonas. Vi välkomnar också att förslag på en förenklad biståndsbedömning för enklare omsorg i hemmet ska kunna bli verklighet genom lagändring. Sammantaget anser vi att kvalitetsplanen sätter många välkända problem i fokus och i flera fall har förslag på konstruktiva lösningar. Vi hade dock gärna sett att de varit skarpa och inte byggt på att olika myndigheter ges i uppdrag att studera, följa upp eller informera om olika aspekter av omsorgen.
- Mycket inom äldreomsorgen bygger på Socialtjänstlagen, där äldre endast ges rätt till skäliga – och inte goda – levnadsvillkor. Det är en viktig markering att utredningen föreslår att denna fråga tas med i den kommande översynen av Socialtjänstlagen. Vi välkomnar också förslaget om en rättslig reglering som tydliggör huvudmännens skyldighet för patienter med stora och sammansatta behov om en förstärkt valfrihet genom att kunna välja en sammanhållen och integrerad vård och omsorg. - Vi saknar förslag kring någon form av minimikrav för kvaliteten i omsorgen, hur det ska mätas och konsekvenser om dessa krav inte uppfylls. Avslutningsvis är det en brist att även denna utrednings direktiv saknade frågan om hur finansieringen av vården och omsorgen ska kunna säkras.
