De yttre förutsättningarna var de bästa för en höstutflykt, vindstilla, hög fuktighet men inget regn och mjuka härliga gula och bruna höstfärger i ett område som nästan ingen av oss besökt tidigare.

    Vandringen utgick från Ljungstorps bygdegård och följde en bit den nedlagda järnvägen Skövde – Axvall, som anlades 1904 för att militärerna snabbare skulle kunna förflytta sig mellan de två orterna. Trafiken pågick ända fram till 1961. Vi gick över den brusande Ännebäcken som senare rinner fram till Skaravägen och ner mot Varnhem. Utefter banvallen var träden gula och bruna, men inte röda, varför? Jo, för att få den röda färgen krävs att de utsatts för kyla, vilket ännu inte skett i år.

    Dagens insekt såg vi vid en grävlingsspillning, det var den sagoomspunna svartglänsande tordyveln, som lever på andra djurs spillning, sålunda en viktig renhållare i naturen. Annars var djurlivet sparsamt, endast en korp hördes kraxa då och då.

    På vägen fram till Ramlaklev följde vi Billingeleden genom granskogen, där nedfallna granar täckta med lavar skvallrade om att här var luften frisk att andas. Vi lärde oss gällav - med svart undersida och slånlav - med ljus undersida samt skägglav - töjbar och tagellav - som brister när man drar i den. Laven är ett komplicerat samarbete mellan en svamp och en alg. Svampen suger näring och vatten från underlaget medan algen tar energi från solljuset genom fotosyntes – ett framgångsrikt samarbete i naturen.

    Hösten är mossornas tid och i granskogen bjöd de på en mosaik av gröna nyanser. De olika nyanserna har namn, som Ingvar berättade om, bl.a. husmossa, som har våningar, kammossan, som ser ut som en tvåsidig kam.

   Väl framme vid dagens mål berättade Ingvar om Ramlaklev, där jätten Ramunder en gång bodde. Han stördes av klockklangen från Varnhems kyrka och slängde en sten mot kyrkan, men missade. Stenen hamnade i Hållstorp. En klev är en brant bergsvägg och man kan från nedsidan av berget se jätten Ramunder stå där ”förstenad”.

   Här, vid kleven, där man i klart väder kan se både Hornborgasjön och Kinnekulle, slog vi oss ner för att njuta av vårt naturfika, som vi burit i ryggsäcken hela vandringen. Utsikten idag var begränsad av den mjuka gråa dimma som svepte in Skaraborgsbygden.

   På tillbakavägen kom vi så småningom fram till en mycket vacker hålväg som vi följde tillbaka till bygdegården. Vägen hade mossbeklädda stenmurar på båda sidor och det var lätt att föreställa sig hur munkar vandrat här fram till Varnhems kloster. 

    Nästa naturvandring med SPF Seniorerna Skövde och Ingvar är den 6 december till Vallersjön på Nordbillingen.

Text och foto: Jan Eric Fasth