Efter ett årsmöte som klarades av i rask takt var det dags att luta sig tillbaka, få sig en god kopp kaffe med tillhörande semla och lyssna på ett intressant föredrag.

Om man tillhör Strömstararna i Mölndal, vem är då lämpligare att lyssna till än Lars Gahrn, århundradets Mölndalsbo? Det finns nog ingen som kan berätta mer om folk och fä i Mölndals historia än Lars Gahrn.

Lars Gahrn hade idag valt att berätta om tre kvinnor som gjort avtryck i Mölndals historia. Först fick vi höra om Fredrika Wilhelmina ”Wilma” Lindhé, f. Hammarsten. Hon föddes redan 1838 i Norrköping men flyttade med sin make Josef Napoleon Lindhé till Mölndal efter giftermålet. Eftersom maken förutom att vara direktör för Göteborgs Jästfabrik, som aldrig har legat i Göteborg, även var inspektor på Lackarebäcks gård. det var det där de bosatte sig.  Wilma var god vän med författarkollegan Viktor Rydberg, mest känd för ”Tomten”. Viktor Rydberg var ofta på besök på Lackarebäcks gård där de ofta badade i kvarndammen i Svejserdalen, dammen är fortfarande väl bevarad men endast ett hus finns bevarat av Lackarebäcks gård. Wilma var liksom Viktor Rydberg en sträng moralist. De bägge ivrade för lika moral skulle gälla både för män och kvinnor, inget slarvande där alltså. Hon debuterade 1877 med boken ”Tvenne Julmorgnar”. Denna bok var liksom kommande dikter och prosa präglad av hennes benhårda syn på moral och etik.

Nästa kvinna vi fick veta mer om var Matilda Johansson, som var utbildad småskollärare och folkskollärare. Hon anställdes av prosten Lindeberg, som var en mäktig man i Mölndal under slutet av 1800-talet. Hon blev lärare i Ormås skola. Matilda bodde i en liten lägenhet i skolans övervåning. Matilda förblev ogift genom hela livet, för om man gifte sig blev man av med sin anställning. Matilda anslöt sig i unga år till nykterhetsrörelsen. 1894 gick hon med i Godtemplarorden och år 1906 var hon med att starta Vita Bandet i Mölndal, vars ordförande hon blev i hela 35 år. När allmän rösträtt infördes i Sverige 1922, blev hon som enda kvinna invald i kommunfullmäktige för Liberalerna. Under hela sin levnad propagerade hon för nykterhet och social välfärd. Hon såg bland annat till att starta en barnkrubba, d v s en föregångare till dagisverksamhet och ett vandringsbibliotek. När Kvarnbyskolan byggdes blev Ormåsskolan överflödig men revs inte förrän 1983.

Den tredje och sista kvinnan som Lars Gahrn berättade om var Ella Hillbäck f. Johansson, författare, journalist och litteraturkritiker. Hon föddes visserligen i Örgryte församling 1914, men eftersom hennes föräldrar var textilarbetare, flyttade familjen i unga år till arbetarbostäderna vid Krokslätts Fabriker. Där levde hon under sin ungdom innan hon flyttade till eget hus i Solängen. Ella debuterade 1939 med diktverket ”Hos en poet i kjol”, och han med att skriva tio böcker innan hon gifte sig med akademiledamoten Östen Sjöstrand. Hennes roman ”Albatross” skildrar hennes uppväxt i Mölndal. Ella var i motsats till de två tidigare kvinnorna inte alls så moralisk och kärv, utan hade en god fantasi även om hon sades sakna tålamod. Förutom att vara katolik, var Ella en så kallad Swedenborgare. Swedenborg  var en teolog och mystiker som verkade på 1700-talet.

Det är alltid lika trevligt att lyssna till Lars Gahrn, som är humoristisk och talar så tydligt.

Vi Strömstarar avtackade Lars med en blomsterkvast och en rungande applåd.

Jan Juréen