I höstas blev Gunilla Barkar och Birgitta Gradén intervjuade av några "teatermänniskor" om sina minnen från sin uppväxt. Anledningen till intervjun var att de var engagerade i vår förenings arbete i projektet "Tillsammans - mindre ensam".

Gunilla var lite undrande och tveksam till vad det skulle bli av det hela. Men nu har det blivit en teaterföreställning av det och de var båda inbjudna till en generalrepetition på Dalateatern den 21 april. Och kunde höra skådespelarna berätta deras ungdomsminnen! Som att se på TV allra första gången.

Så här beskriver Dalateatern föreställningen:

"Den kan liknas vid en jukebox fylld av såväl musik som berättelser. En färgrik låda ur vilken två skådespelare och en musiker plockar och blandar dråpliga anekdoter med livsavgörande ögonblick till musik och sånger som väcker minnen.

Dagens äldre var västvärldens första tonåringar. De gav oss jazz, pop och rockmusik, tonårsmoden och chockerande frisyrer. De klev ut i livet som den första generationen att kunna göra livsval oberoende av föräldrarnas bakgrund. De var unga i en efterkrigstid, där mycket var raserat och mycket byggdes upp och om.

Så vitt jag minns bygger på intervjuer med äldre. Det är en föreställning om dem och för dem, och såklart även för deras mest nyfikna barn och barnbarn."

Föreställningen kommer att spelas på Dalateatern i Falun under april-maj (premiär 22 april) men även ute på ett antal vård- och omsorgsboenden.

Klicka här för att läsa mer på Dalateaterns webbplats.

Bilden ovan med Gunilla, Birgitta och skådespelarna är från generalrepetitionen.