Ett hårt arbetande gäng som ger kompressioner, från vänster Lisbeth Carlborg, Gösta Ljungberg, Hanne Hedin, Inger Lindqvist och Alf Andersson.

Fyra minuter klarar vår hjärna sig utan syre, sedan börjar hjärncellerna dö.

Det fick vi lära oss på den första av två kurser i hjärt-lungräddning som ordnades i Nybrokyrkan på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och som därför var gratis för oss i SPF Seniorerna.

Gösta Ljungberg från Civilförsvarsförbundet ledde kursen, som förutom teori också innehöll handfast praktik.

Hjärnan klarar sig alltså maximalt fyra minuter utan syre, så det gäller att agera snabbt vid ett hjärtstopp för att kunna rädda liv.

– Vid ett hjärtstopp slutar hjärnan att transportera syre till hjärnan, men det finns fortfarande syre kvar i blodet, så det gäller att hålla igång cirkulationen, sade Gösta Ljungberg.

Och det är där hjärt-lungräddningen kommer in. Men först måste man kontrollera om människan kan andas själv, kan den inte det måste man larma ambulans på telefonnummer 112 och därefter starta hjärtkompressioner, 30 hårda och snabba tryck över bröstkorgen och sedan två fingrar under patientens haka för att få fria luftvägar och därefter två kraftiga inblåsningar i patientens mun så att bröstkorgen lyfts. Så fortsätter man tills ambulanspersonalen kommer och tar över och det är ett hårt arbete.

Alf Andersson fick agera patient när Gösta Ljungberg demonstrerade hur man lägger en patient i framstupa sidoläge.

Vi fick själva prova på att ge hjärt-lungräddning på dockor och det var jobbigt, lärorikt och svettframkallande. Dockorna klickade när vi gjorde rätt och det var inte helt lätt att få dem att göra det.

– Det är bättre att göra något än inget alls, sade Gösta Ljungberg, uppmuntrande. Men idealt är att man trycker ner bröstkorgen på en vuxen människa omkring fem–sex centimeter vid varje kompression.

Har man tur finns det en hjärtstartare i närheten och med hjälp av den kan man ge elstötar som startar hjärtat igen.

Så här ser en hjärtstartare ut. Den ger tydliga instruktioner både skrivna och talade.

Gösta Ljungberg demonstrerade på en docka och vi fick se och höra hur hjärtstartaren kopplades till dockan/patienten och sedan gav tydliga och klara instruktioner efter att ha analyserat tillståndet.

Hjärtstartare är kanske inget man köper och har hemma, en sådan kostar 15 000–18 000 kronor, men via Hjärtstartarregistret på www.hjartstartarregistret.se, kan man se var de närmaste hjärtstartarna finns.

Den som vill vara förberedd på att hjälpa andra och kanske rädda liv kan köpa små kit för livräddning på apoteket och Röda Korset, som man kan bära med sig. Men kanske viktigast av allt: Gå en kurs i hjärt-lungräddning!

Förutom hjärt-lungräddning instruerade Gösta Ljungberg oss också i livräddning; att hjälpa någon som satt i halsen, någon som blöder kraftig eller hamnat i chock. Det var en mycket lärorik eftermiddag.

Text och foto: Inger Söderlund