Solsken och regn på vårens skogsvandringar

Uppdaterades: 12 juni 2019

Vårens skogsvandringar lockade många motionssugna seniorer att komma ut i naturen. Första vandringen runt Kyrkbytjärn i Vika kunde vi läsa om här i april.

Nästa vandring gick runt Önsbacksdammen, äldsta dammen i det gamla vattensystemet vid Falu gruva. På dammens ena sida passerade vi de jordkulor som användes fram till början av 1900-talet av ensamstående gruvarbetare. Sedan vi
gått över bron mitt på dammen följde vi östra sidan genom det stora koloniområdet med 140 odlingslotter. Därefter kunde vi stanna till och kolla vad våra ryggsäckar hade för innehåll.

Backa våtmark, som invigdes 2014, var nästa utflyktsmål. Inga kor ännu utsläppta i hagarna men ett antal änder och några svanar kunde vi upptäcka i de uppfräschade vattensamlingarna. Dessutom hade vi den bruna kärrhöken, med den stora vingbredden (upp till 140 cm) med ljus undersida (hanen), ibland kretsande över våra huvuden. Backa våtmark är ett område på cirka 20 hektar som återskapats på initiativ av Kenneth Schröder.

När vi skulle ut på den fjärde vandringen från Samuelsdals golfbana upp på Källviksberget var det någon som bestämt att grundvattennivån borde förbättras. En normalt lite jobbigare tur blev ännu jobbigare genom det kraftiga regnet som upphörde lagom vid återkomsten till Samuelsdal. Humöret var det dock inget fel på. Trots att vädret avskräckte många av våra egna vandrare, blev det ändå en ganska stor grupp, genom att vi lovat ett antal yngre sjukvårdspersonal, som läser svenska för invandrare här i Falun, att komma med för att få tillfälle att träna på att prata svenska.

Uppe på Källviksbergets topp kunde vi konstatera att den utlovade utsikten inte var 100-procentig denna dag. Det var här som Matti Pietikainen 1954 vann VM i backhoppning i 20 graders kyla inför omkring 50000 åskådare. Väl nere gick turen vidare genom det nya bostadsområdet Lilla Källviken med alla kvinnliga gatunamn.

Vårens sista vandring gick i Sanders gammelskog, naturreservatet strax utanför Falun, som invigdes 2014. Här tittade vi först på den, troligen ganska okända, cirka 400 år gamla källaren från Sanders bergsfrälsehemman (Ålbromyran), intill Kåres väg. Därefter tog vi oss in på den smala stigen som går genom det mossrika landskapet, där skogen stått orörd i 140 år. Vi hade inte turen att få se vare sig knärot (orkidé), rynkskinn (svamp) eller den tretåiga hackspetten, som ska finnas i området.

Antalet vandrare har under våren pendlat mellan 20 och
25. Vi hoppas att ännu flera dyker upp när vi drar igång i höst med start i Rottneby (29 augusti) och Stabergs klack (5 september).

Text: Bengt Östberg, foto: flera

Publicerades: 11 juni 2019 Uppdaterades: 12 juni 2019