Vi startade från vägen mot Grälviken och gick den så kallade Trätekolsvägen, Falu Gruva krävde mängder av träkol, ved och timmer. Tunabönder och Bergsmän bråkade om rätten till skogen, många tvister och processer om rätten till skogarna finns dokumenterade. 

Vi stannade sedan vid flygrakan, en rak skogsväg som användes av skogsflyget. Vi fick en intressant beskrivning av Gunde Hjalmarsson som själv var med på verksamheten med gödsling av skogen. Han visade gamla bilder på flygplan, havererade flygplan och helikoptrar. 

Gunde Hjalmarsson berättar om gödsling av skogen från luften.

Källslätten är känt sedan 1500-talet och enligt traditionen skall ett gammalt munkkloster ha legat på platsen och rester efter några karpdammar för fiskodling tros härstamma från den tiden. Grunder finns kvar intill trädgården och kallas ännu munkmurarna. 

Under 1600-talet anlade bergsmän från Falun här en bergsmansgård, man vill bort från gruvans roströk. Under senare delen av 1600-talet ägdes Källslätten av familjen Svab. Anton Svab var den som troligen anlade Källslättens trädgård och bergsmansgård. På trädgårdens finns fem terrasser och en stor samling av olika sorters äppelträd. Vi provsmakade Gubbäpplet. Namnet Gubbäpple fick sorten genom att äpplets fruktkött blir mycket mört när de mognar, så mört att till och med tandlösa gamla gubbar kunde äta dem.

Gustav berättar om Källslätten

Många olika ägare och familjer har bott på Källslätten. Familjen Mattson kom till Källslätten 1925 och var de sista som lämnade stället. De hade ett boningshus strax ovanför trädgården bredvid den gamla lönnen. Lönnen planterades enligt sägnen av drottning Kristina år 1648. Gården hade ett levande jordbruk med mjölkproduktion fram till 1954 då Anders och Anna Mattsson sålde gården till Stora Kopparbergs Bergslags AB.
 
Bostadshuset och lönnen från söder. Edit Nyströms fotoalbum.

Efter att de flesta byggnaderna såldes på aktion 1957, planterades alla marker igen med granskog, förutom i trädgården. Det var 1966 som en skara ynglingar tog på sig uppgiften att ideellt återställa Källslättens odlingslandskap. Här mötte de ett landskap i förfall med grunder efter rivna byggnader, igenplanterade åkrar och en igenväxt trädgård.

Gustav berättar om källan.

Källslättens källa utgörs av en grund stensatt brunn. Djupet är ca 1,5 m och vatten rinner ständigt från källan till dammarna nedanför. Vattnet är välsmakande och kallt, mellan 7 och 8 grader året om. Tillgången på rent vatten året om har i alla tider varit avgörande för val av boplats. Vattnet från källan användes för vattenförsörjningen till människor och djur men även för kylning av mjölk.

Fikarast 

Från Källslätten går en enkel kärrväg söderut till Djärvesbo (kallas även Järbaggbo), den närmaste gården med bilväg. Efter den vägen gick Källslättens skolbarn till skolbussen. Man fraktade också sina mjölkkrukor den vägen till mjölkbilen.

Gården vid Djärvesbo.

Vi var 41 personer och 6 hundar som gick vandringen på cirka 8 km. Efter tre timmar var vi tillbaka till bilparkeringen.

Läs mera om Källslätten på Källslättenföreningens hemsida: https://kallslatten.se/

Nästa vecka torsdagen 31 oktober går vi på Knivstigen. Anders Borgs leder vandringen. Läs mera om Knivstigen här: https://www.langshyttan.nu/kni.html.

Vi samlas som vanligt på Lugnetparkeringen kl. 09.00 för samåkning. För som vill åka direkt: Sväng av till vänster på liten väg 500 m EFTER avtagsväg Kniva/Lisselbo. Följ röd-vita snitslar 3,5 km. Parkering på vändplan norr om Rudtjärn.