Den sextonde maj var det återigen dags för en hemlig resa.

Drygt femtiotalet pensionärer tog plats i bussen vid Götene busstation och hade inte en aning om vart färden skulle gå, det gissades en del när vi åkte mot Skara, för att sedan ta av mot Falköping. Vidare gick färden på slingrande vackra småvägar och längs sjöar tills vi kom till LillPuttland som ligger mellan Herrljunga och Floby. Ett litet land i miniatyr som Lill-Marie har byggt helt själv efter foto eller vykort. Den lilla byn består av ett fyrtiotal små kända hus, bl.a Änglagård, Carl Larssongården i Sundborn, Åsle Tå m.m.

Vi fortsatte på de slingrande vägarna och kom till Gäsene Ost som idag ägs av nitton bönder. Företaget startade 1931 av bönder. Efter en introduktion om deras verksamhet, fick vi provsmaka fyra olika ostar med varierande lagringstid. Här fanns ett stort sortiment av ostar med olika kryddning. Många passade på att köpa ost med hem.

Efter en god lunch på Hotellet i Herrljunga var det dags att fortsätta vår färd, inte så långt den här gången, utan till Herrljunga Drycker. Medan vi satt i bussen fick vi information om företagets verksamhet, som är ett familjeföretag i fjärde generationen och startade 1969, innan vi blev välkomnade in i butiken där det var ”öppen bar”. Det provsmakades och handlades. Tur att Bussen hade stort bagageutrymme och att det fanns gentlemän som kunde bära.

Nu var vi återigen ute på slingrande vackra vägar med härlig grönska och vacker utsikt. Sista stoppet på vår utfärd var hos strutsbonden Michael Klingstedt utanför Falköping. Först fick vi bekanta oss med ett gäng åtta månader gamla strutsar, nyfikna och ville gärna bita i kläderna på oss. De var också intresserade av att knycka mobilerna när vi tog bilder. I nästa hage fanns de fullvuxna strutsarna, hanen som vaktade sina honor vägde ungefär etthundrafemtio kilo. Han viftade med sina vingar och framsidan på hans ben var röda, allt för att tala om för oss att hålla oss på avstånd. Det röda på benen försvann när han inte kände sig hotad längre. Vi fick även bekanta oss med en tio timmar gammal unge och känna på hur tungt ett strutsägg är. Ett ägg räcker till sju sockerkakor.

Efter en hel dags olika besök och intryck var det dags att återvända till hemorten. 

Text: Inger Kindberg

Foto: Bosse Andersson