Brukar du e-handla på nätet? Det sägs att vi seniorer under pandemin har ”tagit stora steg framåt” när det gäller att utnyttja den digitala världen, bland annat genom att handla på nätet.

Nedanstående är några personliga reflektioner i ämnet. Inget ”proffstyckande” men kanske ändå något som kan vara till nytta. Fast egentligen kanske du som läser detta inte har något behov av det, vi seniorer har ju livserfarenhet och ganska mycket sunt förnuft. Och är kanske lite mer skeptiska och ifrågasättande än många ungdomar. Så du kanske kan använda dessa tankar till att tipsa någon yngre.

Synpunkterna handlar inte så mycket om e-handel av ”kända” företag som ICA Maxi eller Clas Ohlsson och liknande utan mer om annonser från för oss okända företag som dyker upp till exempel på Facebook.

1. En väldigt gammal regel: ”Om något verkar vara för bra för att vara sant så är det som regel inte sant.”

2. Googla! Man kan få reda på väldigt mycket om en produkt eller ett företag genom att googla. Ett exempel: Företaget Vincini marknadsförde en trädgårdspall, genom att googla på "vincini trädgårdspall" kom omedelbart detta upp: läs omdömena här.

3. Vid en annons på Facebook, klicka på det annonserande företagets namn så att du kommer till deras egen facebooksida. Klicka där på ”Sidtransparens”. Om det står att sidan skapades för en vecka sedan eller att sidan har bytt namn från något helt annat till nuvarande - då bör man nog tvivla på att det är ett seriöst företag och dra öronen åt sig. Jag kollade på en sida som hade bytt namn tre gånger på tre månader.

4. Lita inte på positiva yttranden i kommentarsfältet till en facebookannons - det är hur enkelt som helst för annonsören att skapa ett antal fiktiva ”personer” på Facebook som kan nyttjas för att ge positiva omdömen. Klicka på personernas namn för att komma till deras facebooksidor. Är sidan helt nyskapad är det med mycket stor sannolikhet en ”fiktiv” person som är skapad av annonsören. Vid en facebookannons klickade jag på personerna som hade uttalat sig positivt. Tre av dem hade facebooksidor med tidigare inlägg - men helt identiska inlägg på de tre sidorna! Alltså sannolikt helt påhittade personer.

5. Lita inte på positiva uttalanden från i annonsen namngivna personer. I en annons för pelarformade fruktträd redovisades positiva ”vittnesbörd” från personer med namn och fotografi, boende i Kiruna, Boden, Hagfors och Falun. Samtliga hade franska namn som Francois, René, Jean Paul etc. När jag bildgooglade på deras bilder hittade jag annonser på andra språk för samma produkt med samma fotografier - men där uppgavs personerna bo i orter i det land som annonsen riktade sig till. Och med namn anpassade till respektive språk. (Antagligen hade annonsören för dålig kunskap om vanliga svenska förnamn så ”personerna” fick i den svenska annonsen behålla sina franska namn). Dessutom fanns bilderna med i annonser om andra produkter som de också var mycket nöjda med!

6. I nästan alla annonser på Facebook brukar anges ett högre pris som är överstruket och sedan ett lägre pris som gäller ”just nu”. Ofta är det överstrukna priset orimligt högt för varan.

7. Glöm inte bort att de ”gamla vanliga” företagen, typ Clas Ohlsson, med butik i Falun fortfarande finns. Kolla vad motsvarande produkt kostar där, väldigt ofta finns den där och till ett pris som är en bråkdel av det i annonsen angivna lägre priset.

8. Kolla att det finns kontaktuppgifter till företaget, dvs telefonnummer, fysisk postadress, epostadress (inte bara ett formulär att fylla i).

9. För svenska företag, kolla på Svensk Handels varningslista för oseriösa företag (https://www.svenskhandel.se/sakerhetscenter/varningslistan/), motsvarande för utländska företag Trustpilot (https://se.trustpilot.com/).

10. Bry dig om att läsa försäljningsvillkoren, som brukar finnas längst ner i annonsen. 

11. Väldigt många annonser på Facebook handlar om s k ”affiliating”. Det innebär att den som annonserar bara gör just det, dvs annonserar och om du köper något får hen en viss procent av inköpspriset. Men hen tar inget som helst ansvar för någonting. Så här kan det då stå i villkoren: ”Erbjudandet av rörliga varor på webbplatsen säljs inte av webbplatsinnehavaren utan av säljaren. Ett avtal tecknas därför mellan köparen och säljaren vid köp av lösegendom. Webbplatsägaren är därför inte part i detta försäljningsavtal.” Med andra ord - du har ingen aning om vem du handlar av.

Lycka till!

Bo Bävertoft