Rapport från dag 1, höstpremiär

Uppdaterades: 25 september 2017

Minnesanteckningar från SPF Seniorernas matlagningskurs.

  • Stekning av pannbiffar
  • Blomkålssoppan
  • Äntligen till bords
  • Stekning av pannbiffar
  • Blomkålssoppan
  • Äntligen till bords

Det var åter dags för första dagen av del 2 med dom matglada pensionärerna i Hallsbergs SPF.
Som vanligt stod det gubbar och väntade vid ingången när jag dök upp straxt innan kl 16 måndagen den 11/9!
När jag kom fram till gänget och dom vanliga hälsningsfraserna var avklarade började vi dra oss mot hissen 4 och 3, det saknades en gubbe, det var självaste chefen och Kvarnis hade talat med honom och visste att han skulle komma.
Kvarnis ringde honom, och fick reda på att han hade fastnat i ett annat möte men skulle komma senare.
När alla kommit upp satte vi oss runt ett bord och diskuterade den fortsatta fördelningen på dom olika tillagningsteamen.
Och som vanligt, vi är vanemänniskor, vi skulle fortsätta som förra året.
Jag (Ove) och Göran, Kvarnis o Erik o s v.
Kvarnis och Erik hade i smyg gjort upp vad som skulle tillagas, och vad skall man säga, inte värt att säga något, men Per-Åke tog på sig att åka och handla lite extra av det farliga, så att säga, det börjar på G och om man stavar fel kan det bli gädda.
Per-Åke och Hasse skötte dukningen, disken och planeringen inför nästa träff.
Janne och Lars-Erik skulle tillaga förrätt blomkålssoppa, blomkålen skulle dränkas i grädde och kryddor! Det blev enastående gott!
Jag och Göran skulle göra varmrätten potatisgratäng och hamburgare utan ham!
Kvarnis och Erik skötte efterrätten.
Det blev trångt vid spisen, vi var 4 man som skulle göra olika kokningar och stekningar samtidigt, och fantastiske Göran skalade 25 st. stora potatisar, det blev dock 1 st för mycket för vi skulle bara ha 24 st. enligt receptet, men det fick gå.
Gratängen blev då: 25 potatis, 8 dl grädde, 2 dl mjölk, 3 tsk salt, 3 kryddmått peppar och 2 dl strimlad gratängost.
Vitlöken försvann på grund av ett missförstånd, undertecknad inblandad, dock inte i smeten.
Tillblandningen av den enorma massa köttfärs som inköpts p.g.a. felberäkning fyllde en hel 4 liters bunke på bakmaskinen. Det hade räckt med hälften, men nu stod vi där med alla grejor som skulle i.
Jag fick uppdraget av Erik att blanda färsen, och mitt i röran försvann receptet så jag hivade i vad jag hittade på bänken.
2 kg, köttfärs, 3 ägg utan skal, 4 dl vispgrädde, 3 tsk salt, 3 msk ströbröd och 3 kryddmått peppar, tänkte efter ett tag, sedan vek jag ned degkroken i massan och tryckte på start.
Swwirssh sa det, hela högra ärmen och halva bröstet täckt av vispgrädde, Vem kunde ana att den skull rotera så fort, jag borde ha rört om med en slev först.
Jag stängde av apparaten medan jag gick och torkade av mig. Min nytvättade rena skjorta såg ut som om jag hade bytt olja på bilen utan att ha tratt!
När jag kom tillbaka så höll jag upp en handduk mellan mig och maskinen när jag startade om den igen och det gick bättre, det var ett smidigt sätt att blanda färs.
Jag glömde ersätta den utflugna grädden, men der är nog ingen som märker det tänkte jag, vilket senare skull visa sig var feltänkt.
Janne o Lars-Eric var klara med förrätten i samma ögonblick jag skulle börja steka 64 biffar, så det var lite vajsing på planeringen.
Jag bad dem sätta undan förrätten tills vi stekt färdigt och gratängen skulle ju vara inne i 50 min.

Göran och jag gjorde i ordning gratängen tillsammans så fort han skalat färdigt, jag började kapa potatis medan han skalade dom fem sista.
Vi använde skivningsmaskinen det gick fort som bara den.
Medan Göran skalade gjorde jag såsen 1 l grädde, (mjölken var slut, om det över huvud hade funnits någon) salt och peppar.
När jag skulle börja steka, blev jag alldeles handlingsförlamad, jag kunde ju inte både steka och platta till färsen, så jag ropade på hjälp av tredje man, då hoppar Hasse in och hjälper till, man kan lugnt säga att det var Hasse som räddade varmrätten så att den blev klar medan vi var kvar där.
Han gjorde runda kulor med en diameter på 42,5 mm.
Platta dem fick vi göra själva, men det var inte det lättaste. Innan jag överförde dem från plåten till stekpannan tryckte jag till dem med stekspaden. Men jösses vad de svällde i höjd när dom började stekas, de blev rätt höga hamburgare, cirka 22 mm höga.
Stekningen blev en plåga, vilken tid det tog, 64 biffar med 5 i stöten, ja det tog nog en timma.
Jag tittade på klockan, det var 7 minuter kvar på gratängen, då ropade jag på Janne att han kunde värma förrätten.
Vi lade alla biffarna i 2 stekpannor på spisen och ställde plattorna på 1:an.
Vi stängde av ugnen, öppnade luckan på glänt och lämnade köket!
Sedan gick vi till bords. Hasse och P-Å hade dukat så det var bara att slå sig ned och vänta in förrätten. Vi åt under tystnad, det smakade alldeles utmärkt gott.
När det var dags för varmrätten, bad vi herrarna att ta sina tallrikar och gå till köket och hämta på spisen, den stora gratängformen var för varm att ta in på bordet.
Den stora salladsskålen var fylld med stora gröna blad, slangurka och tomater och den tömdes snabbt.
Var och en tog ett par biffar och en stor mängd potatisgratäng vi fick högst ta åtta biffar var, kanske lite i mesta laget, men själv tog jag 3 till att börja med.
När alla ätit sin första portion sade vi varmrättskockar till att ni måste ta mer, hälften var ju kvar!
Några som tänker på figuren som inte syns, sade sig vara mätta, men jag och några till tog påfyllning. När alla var mätta och belåtna så var det 14 biffar kvar.
Dessa slank ned i plastpåsar och försvann med två ben vardera, de tyckte i alla fall om dem.
Om de inte skulle bli djurfoder, vem vet?
Per-Åke sade till mig att han tyckte att biffarna var torra, men dom andra höll masken.
Vad ingen annan än jag själv visste var ju att torrheten var ju grädden som var insugen i min skjorta, därför blev biffarna utan cirka 1 dl grädde.
Det vågade jag inte annonsera om!
Till sist rullade efterrätten in, en härlig fruktcocktail med god vaniljgräddglass, o så gott!
Nu var vi så stinna att vi knappt orkade gå från bordet. Hur skall detta sluta tänkte jag och flyttade ut svångremmen 2 hål. Sedan reste vi oss sakta och lämnade bordet åt återställningspersonalen!
Pu pu pu alla utom återställningspersonalen landade i soffan i stora hallen för att stånka ut!

Östansjö 2017-09-18
Vid spakarna

...........................................
Ove Forsberg

Publicerades: 21 september 2017 Uppdaterades: 25 september 2017