Rapport från dag 2

Uppdaterades: 14 april 2017

Äntligen matlagning!

Dag 2
Den 20/3-2017

Än en gång kommer gubbarna från olika håll i kommunen för att samlas nedanför hissdörren, alla med fasans dag i bakhuvudet, när hissen hängde sig.

När alla 8 kommit på plats går vi fram mot hissen, och där står föreståndaren för huset Bra Begagnat, ingen missar hans leende.
I dag stannar jag tills ni kommit upp säger han, jag nämner för honom att i dag har vi bestämt att vi åker upp i 2 omgångar alltså 4 och 4.
Ni bestämmer säger han vänligt, Kvarnis. Per-Åke. Lars-Erik och Hasse åker upp först,
innan hissdörren går igen ropar jag åt dem, har ni med tandborste och vatten?
Ingen svarar!
Efter några minuter går föreståndaren fram och trycker på hitknappen, tiden går och det är helt tyst i hallen, plötsligt hörs ett släpande ljud från hisstrumman, dörren går upp, hissen är tom.
Allt tycks ha gått bra, nu går vi 4 sista in i hissen, total tystnad tills hissen stannar där uppe.
Välkommen till våning 4 säger den vänliga rösten, och inget mera händer, jag tittar mig om kring, det är knäpptyst i hissen, dörren går upp, gissa om vi kom ut snabbt.
Vi rundar hörnet och där står dom andra 4. Det där gick väl bra säger Per-Åke med ett leende!
Vi gick alla mot köket, alla var klara med vad som skulle göras. Göran och jag skulle duka, och sätta oss och bestämma nästa mötes kost, Lars-Eric och Janne skulle göra förrätten, Kvarnis och Erik Varmrätten och till sist Per-Åke o Hasse efterrätten.
Vi sprang fram o till baka, ja det var ett väsen utan like, det skramlade, vispades, skalades.
Göran och jag började med dukningen, det fanns gott om porslin men vi saknade lite finare glas, det fanns bara dagsglas, vi ville ha vinglas det ser flottare ut men dagsglas dom fick ju naturligtvis duga.
Plötsligt kommer Per-Åke farande och säger till mig, Forsberg det finns ju trappor, både utvändigt och invändigt, så du behöver inte vara rädd, du kan ta spiraltrappan så låser jag efter dig när vi är klara ikväll.
Sen visade han några av oss att det fanns andra sätt att ta sig ut, men vad hade vi för nytta av det när inte hissdörrarna gick upp, men jag sade inget.
Vi återgick till köksarbetet. Det var ett väsen utan dess like i köket, jag tog fram potatispressen till Kvarnis, men han sade, sån där använder inte jag, men då sa jag, det är bara om du vill göra gott mos i stället för klumpmos.
Vi hade bestämt att den första matdagen skulle vi göra en lättare maträtt för att bekanta oss med våra och kökets möjligheter.
Förrätt: en sill och äggmacka.
Varmrätt: Lidl-korv med tomat och ost. Godaste falukorven i Hallsberg enligt Erik.
Efterrätt: sockerkaka o kaffe.
När vi dukat klart bordet gjorde vi täta besök i köket för att se hur det gick för grabbarna.
Dom sprang som yra höns fram o tillbaka grytor hit o dit. Det var trångt i köket när 6 personer skulle göra sitt bästa.
Jag tittade in i ugnen det stor någon mörk platta där, så jag frågade vad som fanns i ugnen, undan fort ropade någon bakom mig, jag kastade mig åt sidan luckan öppnades och en härlig doft spred sig i köket och ut kom en sockerkaka, kanske något mörk men den smakade utmärkt sedan efter maten.
Vid fönsterbordet stod Janne och Lars Eric och tillagade förrätten, den goda mackan, ägg i två olika stadier samt sill och något grönt blad.
Runt spis och bänken intill rådde full aktivitet 4 killar stred om utrymmet grytor bunkar och skålar flyttades om, ja det var en sevärd aktivitet.
Jag lämnade köket i avvaktan till att dom skulle bli klara.
Efter cirka en timme kom matsignalen. Maten klar, till bords!
Det blev trångt vid bordet, mosbytta, 2 korvskålar flera vattenbägare, köksmästaren hade glömt att köpa dryck.
Det blev alldeles för mycket korv, korvfaten langades runt bordet 2 till 3 varv, jag har aldrig ätet så mycket korv, men det var somliga som inte tycktes ha någon botten i magsäcken.
När vi var mätta plockades faten bort från bordet, vi Göran och jag skötte detta ty det ingick i vår dukningsgöra att återställa porslinet till köket.
När vi kom ut till köket med disken fick jag en smärre chock, det fanns ingen ledig yta att ställa disken på, de hade tömt alla skåp på grytor pannor o skålar, ja det såg bedrövligt ut.
Här kunde man ana männens roll i köket där hemma ingen av dom här gubbarna hade diskat särskilt mycket.
Inte behöver man 5 grytor för att koka potatis och ägg.
Kaffet var klart i köket, så Göran hällde upp kaffe till alla medan jag skar upp sockerkakan, det var ju lätt vi var ju 8 stycken!
När vi var klara med kaffet säger jag, nu grabbar går vi ut och diskar så vi kommer i väg hem!
Vi, säger Per-Åke, nej du den som dukar diskar också så är reglerna, jag har väl varit med förut, så gjorde vi då. Vänta du tänkte jag!
Göran och jag diskuterade inte detta påstående utan började diska, först fyllde vi diskmaskinen, övrigt diskade Göran och jag torkade och ställde in i skåpen.
Det hade varit bättre att de som använt kärlen hade diskat efter sig själva föreslog Erik, ty de visste ju var kärlen skulle stå, nu hamnade nog inte allt på rätt plats.
Göran var duktig på att diska, det hade han gjort förut, det gick fort, och han var noga.
Efter en timma var vi klara med disken.
Medan vi diskade satt dom andra vid runda bordet utanför köket och räddade världen!

Diskaktningsfullt.
Ove Forsberg

Se bilder från dagen här

 

Publicerades: 14 april 2017 Uppdaterades: 14 april 2017