Rapport från dag 5

Het tomatsoppa, fläskfié och fruktpaj

Dag 5!
2017-05-15

Dagen M är här igen, den näst sista för säsongen!
En efter en anländer vi till parkeringsplatsen utanför Bra Begagnats godsingång, denna gång var jag näst sista! I dörren stod Kvarnis och väntade på mig och Hasse. Kvarnis är en kraftfull gosse och han fyllde nästan hela dörröppningen, jag tänkte när jag såg honom stå där att om jag inte kände honom skulle jag aldrig försöka ta mig in den vägen!
Hasse hade varit hemma i frysen och plockat färska bär till efterrätten, blåbär och björnbär. När vi fem män (Per-Åke och Göran också) kommit in i hissen och den var på väg upp säger Kvarnis att han hade varit och vägt sig den dagen och att han gått upp över ett kilo, då tittade jag automatiskt på hissdörren och maxvikten och tänkte då att jag måste blivit skadad mellan öronen efter den där hissfesten vi hade dag ett.
Vi kom upp helskinnade.

Där uppe stod resten av gubbarna och väntade, färdiga att angripa köksbänkens hög av varor som Kvarnis och Erik burit upp lite tidigare och som vi skulle försöka omvandla till vår goda middag! Det dröjde bara några minuter innan det var full aktivitet i köket!
Uppdelningen denna dag var följande:
Dukning & Disk: Lars-Erik & Janne
Förrätt: Tomatsoppa med hot krydda: Erik & Kvarnis
Varmrätt: Fläskfilé med bacon, banan, apelsin och curry: Hasse & Per-Åke.
Efterrätt: Bärpaj och kaffe: Göran & Ove.

I köket trängdes alltså 6 gubbar på en liten yta, recepten följdes exakt. Tänk er själva att 1,5 l 40% grädde gick åt, inte undra på att gubbar blir framtunga!

När förrätten var klar sattes den åt sidan i väntan på att varmrätten skulle bli klar, pajen var klar efter bara 20 min, så även den sattes undan. Den skulle förses med bär i sista stund innan serveringen.
Efter en dryg timme kom matsignalen, förrätten skulle konsumeras.
Vi satte oss till bords och Erik gick runt och skopade ut soppan i samtliga fat medan vi sög i oss doften av en efterlängtad mat, våra magar var förväntansfulla.
Hasse hade varit i skogen och tappat en stackars björk på sav i 2 st. 1,5 liters flaskor, som vi skulle dricka till maten. Per-Åke hade blandat till en liter fläderlättdryck. Saven skulle vara både nyttig och god. Jag hällde i en centimeter sav i mitt glas, och jag såg att dom andra tog mycket mer. Efter att jag drucket min centimeter skyndade jag mig att fylla mitt glas fullt med fläder innan det skulle ta slut!
Första skeden av soppan rann ned i halsen, jag hamnade näst intill i chocktillstånd, det brann i halsen som om jag hade svalt en glödande cigarr, jag trodde jag var förgiftad. Jag satt i bordets nedersta hörn och jag tittade mot dom andra och dom tittade på varandra men ingen sade något.
Vad är det Ove sade Per-Åke med glimten i ögat och fortsatte, du tål väl lite krydda Forsberg? Nästan alla runt bordet fyllde på sin glas med vätska, soppan sög! Kryddmästare Erik njöt av vad som sades runt bordet, det blev varannan sked soppa och varannan klunk vätska. Efter ett antal skedar började smakknölarna vänja sig, soppan var mycket god och mycket hot.

När vi konsumerat förrätten var det dags för huvudrätten, fläskfilé med frukt, grädde och curry. Det var väldigt gott, men jag tyckte currysmaken var lite klen så jag frågade P-Å om han glömt curryn, men han hade pudrat på sa han, jag undrar om han glömt ta av locket, men jag lät det bero!

Till sist var det bara efterrätten kvar , den hade Göran och jag gjort, det var en smulpaj med bär och hemgjord vaniljegräddsås. En dryg liter sås gick åt, inte en droppe kvar.
Även den rätten fick godkänt.
Jag har tänkt på en sak, vi måste fråga Bra Begagnat om dom har en stor hund att låna ut till dom här kvällarna, ty vi får liksom lite för mycket kvar till gröna påsen och det tycker vi är synd och skam. Det här med proportioner måste vi lära oss, den saken är klar!

Till sist var det bara det bästa kvar, disken!
Janne och Karl-Eriks tur denna gång, jag var imponerad det blev renare än någonsin.

Efter maten satt vi, som inte diskade, och tog fram matsedeln till finalen den 5 juni, då vi skall bjuda in våra respektive.
Men i detta finns en stor fara som vi kanske underskattat, vi kan hamna i köket där hemma mer än vi är vana med, om fruarna tror att vi kan laga mat helt plötsligt!

Ove Forsberg