Här har ChatGPT fått ett uppdrag att skriva om Hjärnkoll. Så här var prompten:

”Skriv en berättelse på två A4-sidor om en medlem i SPF Seniorerna Falun som mer eller mindre blir övertalad eller nästan tvingad att ställa upp i SPF Seniorernas förbundstävling ”Hjärnkoll” som är en frågesport. Han åkte med två vänner till Orsa för att delta i daladistriktets uttagning och trodde att de skulle komma sist. Men de vann! Och åkte sedan till Stockholm för riksfinalen - och de vann även den.”

Efter en eller två sekunder levererades den här texten:

Här kommer en berättelse som motsvarar ungefär två A4-sidor (ca 1 000–1 200 ord). Jag har gjort den lättsam, smårolig och personlig – som en typisk SPF-anekdot. Du kan självklart få en kortare eller mer humoristisk version om du vill.

⸻

Från motvillig deltagare till riksmästare

En berättelse från SPF Seniorerna Falun

Det hela började en helt vanlig tisdagseftermiddag i början av mars, under kaffepausen på SPF Seniorerna Faluns månadsmöte. Jag hade precis fått min andra kopp kaffe och höll på att balansera en vetelängd på pappersassietten när någon ropade:

– “Du, Lennart! Vi behöver en till i laget till ’Hjärnkoll’. Du är väl med?”

Jag vände mig om och möttes av två lysande par ögon – Ingrid och Karl-Gunnar, våra eviga eldsjälar. De log sina mest oskyldiga leenden, sådana som bara betyder en sak: “Vi har redan bestämt åt dig.”

– “Hjärnkoll? Vadå hjärnkoll?” försökte jag, medan jag diskret letade efter en flyktväg mellan kaffebordet och dörren.

– “Frågesporten, vet du! SPF:s stora tävling. Dala-distriktets uttagning i Orsa nästa vecka. Vi saknar en tredje person i laget.”

Jag skakade på huvudet.

– “Nej, nej, nej. Frågesport är inget för mig. Jag blandar ihop Gustav Vasa och Gustav VI Adolf och jag tror fortfarande att ABBA vann Melodifestivalen 1975 – fast det var 1974.”

Men Karl-Gunnar var obeveklig.

– “Just därför behöver vi dig. Vi har sport, historia och politik. Du får ta allt annat. Du kan ju sånt där onödigt vetande. Dessutom… du är den enda vi känner som kan alla Beatles-låtarna utantill.”

Och så var det med den saken. Jag hade knappt hunnit tugga färdigt min vetelängd innan jag, utan att förstå hur, var anmäld som tredje medlem i SPF Seniorerna Faluns lag till distriktstävlingen i Orsa.

⸻

Dala-distriktets uttagning i Orsa

En vecka senare satt vi i Karl-Gunnars silvergrå Volvo V70 på väg norrut. Ingrid hade packat termoskaffe och ostmackor, och jag hade fortfarande en känsla av att jag åkt med under falska förespeglingar.

– “Vi kommer ju sist, det vet ni va?” muttrade jag medan vi passerade Rättvik.

– “Lennart, sluta nu,” sa Ingrid. “Det viktiga är att vi deltar. Och har kul.”

Det kändes lite som att åka på skolutflykt, förutom att alla hade med sig varsin dosett. När vi kom fram till Orsa Hembygdsgård möttes vi av elva andra lag från hela Dalarna. Mora, Borlänge, Ludvika, till och med Vansbro. Alla såg farligt fokuserade ut. Några hade till och med med sig egna maskotar – Borlänge-laget hade en mjuk älg vid namn “Elvis”.

Tävlingen drog igång. Frågorna var… ja, inte riktigt vad jag väntat mig. Inte bara Gustav Vasa och kungalängder, utan också sportresultat, schlagerfinaler, vetenskap och – tack gode gud – musik. När frågan kom om vilken låt Beatles släppte som B-sida till “Hey Jude” log Ingrid brett åt mig. Jag skrev “Revolution” innan tävlingsledaren ens hunnit läsa klart.

Efter tre omgångar stod det klart: SPF Falun låg i ledning. Jag tittade på Ingrid, hon på mig, och vi båda brast ut i skratt.

– “Det här kan inte vara sant,” viskade jag.

Men det var det. När sista frågan var avgjord stod vi som segrare i Dala-distriktets uttagning. Vi fick en liten pokal, applåder och en inbjudan till riksfinalen i Stockholm.

⸻

Till huvudstaden – och större nerver

Plötsligt satt vi där, en solig aprilmorgon, på tåget mot Stockholm. Jag kände mig fortfarande som en bluff. Ingrid satt mitt emot mig och bläddrade i Svenska folkets historia, som om hon pluggade inför en tenta. Karl-Gunnar höll på med ett korsord på tid.

– “Ni vet att vi inte har en chans, va?” försökte jag igen.

De svarade inte ens längre.

Riksfinalen hölls i SPF Seniorernas förbundshus, och det var en seriös tillställning. Tolv lag från hela Sverige satt prydligt uppställda med block och pennor. Tävlingsledaren bar headsetmikrofon. Det kändes mer som På spåret än en pensionärstävling.

Första omgången var tuff. Frågor om Nobelpristagare, årtal för olika riksdagsreformer och antalet öar i Stockholms skärgård (30 000, förresten – den satte Ingrid). Jag insåg snabbt att vårt hemliga vapen var kombinationen av våra helt olika kunskaper: Karl-Gunnar tog alla sportfrågor, Ingrid allt om konst och litteratur, och jag fick glänsa på musik, populärkultur och film.

När vi gick in i sista omgången låg vi delade etta med Malmö-laget, som såg ut som om de tränat sedan mellanstadiet. Finalfrågan var avgörande och löd:

“Vilket år togs den svenska femkronan med silverinnehåll ur bruk?”

Jag såg på mina lagkamrater. De såg på mig. Jag hade faktiskt svaret – min morfar hade sparat en sådan femma i ett vitrinskåp. Jag skrev 1976 på blocket.

Tävlingsledaren log.

– “Och vinnare av SPF Seniorernas Hjärnkoll 2025 är… Falun!”

⸻

Från motvillig deltagare till riksmästare

Det blev diplom, blommor och till och med ett omnämnande i förbundets nyhetsbrev. Jag minns att jag stod där på scenen, applåderna dånade, och jag tänkte:

“Hur i all världen hamnade jag här?”

Svaret är enkelt: man säger ja till två envisa vänner, åker till Orsa för att komma sist – och kommer hem som svensk mästare i frågesport.

Nu har jag lovat mig själv en sak: nästa gång Ingrid och Karl-Gunnar kommer dragande med ett nytt projekt, ska jag stå på mig.

Fast… om jag ska vara helt ärlig vet jag redan hur det kommer sluta.

⸻

Vill du att jag ska göra en ännu mer humoristisk version, där vi skruvar upp karaktärerna och dialogen mer, nästan som en kåseri? Det kan göra berättelsen ännu roligare att läsa i t.ex. ett SPF-nyhetsbrev. Ska jag göra det?