26 Oktober Referat från Povel Ramel kavalkad

Povel Ramel-kavalkad på Sagateatern i Borås 2019-10-26
Denna lördag eftermiddag samlades en busslast medlemmar i Bollegårdens samlingssal för lite mingel innan det bar av till Sagateatern i Borås och Jan Hjalmarssons Povel Ramel-kavalkad. Härligt att få åka från dörr till dörr, särskilt som det föll ett påträngande duggregn både vid resan dit- och hemresan.
Stämningen var hög från början och inte blev det sämre när Jan Hjalmarsson med Salongsorkestern, Notknäckarna och Smoke Rings Sisters intog scenen. Alltså – det kan inte bli fel när Jan Hjalmarsson ordnar någonting! En härlig kavalkad av Povel Ramel-låtar framfördes av idel proffsiga artister och musiker. Jan hade också fångat upp melodier som vi inte hört så mycket eller inte alls hört förut och det var spännande.
Han berättade också lite om Povels liv, om hur han vid 15 års ålder blev föräldralös till följd av en bilolycka. Han var själv med vid olyckstillfället men blev endast lindrigt skadad. Povel blev omhändertagen av en faster – Elsie Virgin. Han studerade vid Sigtuna Humanistiska Läroverk men ägnade sig dock mera åt att teckna och spela musik än läsa läxor.
I hela sitt vuxna liv menade han sig ha genomgått "ett slags bakvänt sorgearbete – i glädjens tecken". Det har vi verkligen sett prov på genom åren. En större glädjespridare och ordvrängare har nog världen aldrig skådat. Detta visade kvällens uppsättning på scenen också verkligen prov på. Bl a rev Tina Rehns och Sara Ljunggrens tolkning av "Jag diggar dig" ner massor av applåder och jubel. Hur man kan lära sig allt det ordvrängeriet utantill är en gåta. Wenche Myhre gjorde det häpnadsväckande numret med Povel en gång men Tina och Sara imponerade också storligen
. Så fick vi höra "Svarta Malin – havets fasa", "Var är tvålen", "Alla har vi varit små", "Ta av dig skorna", "De sista entusiasterna", "Underbart är kort", "Håll musiken igång", "Skratt", "The Purjolök sång", "Den dagen visorna dör" och många fler. En fröjd var, förutom att höra dem, att också SE Smoke Rings Sisters i sina fina 50-talsklänningar som de avverkade ett antal av. 
Måste också berömma basgitarristen i orkestern som gjorde ett jättefint solonummer. Ja man kunde inte känna sig annat än nöjd på bussen hem och det hördes mycket gnolanden på visor vi hört under kvällen.
Detta skrev Rosey