Denna eftermiddag, måndagen den 3 september i Släps församlingshem, förflyttades vi, ett 60-tal åhörare ca 150 år tillbaka i tiden, egentligen ännu längre, för vi fick en rejäl duvning i vår svenska historia, ända tillbaka till vår landsfader Gustav Wasa.

Bo Scharping f.d. folkhögskolelärare berättade med stor inlevelse hur mer eller mindre utbildade väverskor arbetade hårt på Sälareds Mellangård, en förläggargård, nära Borås, allt för att många välkända industrier i Göteborg skulle kunna etablera sig och nå framgång. Man skulle kunna säga att dessa kvinnor utnyttjades både pekuniärt och kroppsligt, för lönen var ringa (möjligen 10 öre per aln, ca 60 cm tyg) och arbetstiderna oändligt långa. För att närmare belysa detta tog föredragshållaren upp en specifik händelse; Mor Anna och asken.

Mor Anna var en driftig kvinna och änka efter en förläggare i Marks kommun. Vid bouppteckningen efter hennes död hittades en ask med 65000 riksdaler, ca 3 miljoner i nutida mått. Dessa pengar hade Mor Anna "inhöstat" genom idoga väverskors slitsamma arbete. Mor Anna satsade pengar på en av sönerna som i staden Rostock lärde känna en Carlander och dessa två ungherrar, medelst förmånliga giftermål (bl.a släkten Mark) satsade på säkra kort som Gamlestaden, SKF, Krokslätts industrier, osv. Även Ann Ida och Dan Broström hade anknytning till den driftiga Mor Anna.

Efter dessa kända namn kom brandfacklan; Volvo. Jo då även Volvo hade varit beroende av Mor Annas ask. Duktiga ingenjörer från SKF satsade på löpandebandprincipen (hade besökt USA och Ford) och SKF blev helägare till Volvo. (Sedan fick vi höra hela historien om Volvos vara eller icke vara.)
Varför blev förläggarverksamheten så stor just i Marks kommun? Här ligger ju fortfarande stora vita förläggarhus som ett "pärlband" liksom ett minne från svunna tider. Bo Scharping förklarade att Marks kommun allt sedan 1500-talet struntat i Stockholms regler och lagar och rika bönder satsade nu på 1800-talet i förläggarverksamhet. Knalleversamheten florerade, olagligt, men Marks kommun låg och ligger alltjämt långt från Stockholm, så man gjorde som man själv tyckte och "fortfarande gör".

Det var alltså importen av bomull på 1800-talet som satte igång hela verksamheten. Tidigare hade man haft ull och lin men det regniga Borås och den svårhanterliga linberedningen gjorde att BOMULLEN blev startskottet och genom att de duktiga väverskorna arbetade för en struntsumma så kunde fabriker och industrier etablera sig i Göteborg.

Kaffe med smörgåsar och lotteri blev en fin avslutning på ett intressant tema.

Mona Sundborg
Bilder Margareta Stiernstedt