Naturutflykt 17 april Asköviken

Utflykt till Asköviken
Aprilvädret är lynnigt och förra årets planerade tur till Asköviken fick ställas in eftersom regnet öste ner. Långtidsprognosen inför årets försök var knappast bättre och vi befarade ett upprepande av fjolårets situation, men någon dag innan ändrades plötsligt förutsättningarna och sol utlovades. Och minsann, på morgonen sken solen från en nästan klarblå himmel även om temperaturen hölls sig omkring beskedliga 8-10 grader. Vi var 11 tappra som samlats vid avfärden och vi åkte i kolonn mot målet beläget några km söder om Västerås.
Från parkeringen är det ca 1,5 km att promenera genom vackra hagmarker och skogar fram till grillplatsen, som alltid är huvudmålet för våra utflykter. Vägen dit blev något strapatsrik eftersom den något sena våren gjort att det inte riktigt hunnit torka upp överallt. Det krävdes några långa språng för att undvika vattensamlingar på ett par ställen, men viga som vi är, vållade det inga större problem för någon.
Väl framme vid målet lämnades packningen och stegen styrdes mot fågeltornet, beläget ungefär 500 m från grillplatsen. Där kunde man beskåda och lyssna till ett rikt fågelliv även om alla flyttfåglar ännu inte hunnit anlända. Skrattmåsarnas idoga skriande var väl det som hördes allra mest. Om det var den betagande utsikten, den härliga solen eller kanske bara chansen att få vila trötta ben som gjorde att grillmästaren fick vänta längre än brukligt på att vandrarna skulle komma tillbaka vet jag inte, men hursomhelst, efter en stund återkom alla för att med god aptit ge sig på medhavd förtäring. Grillplatsen är i mitten av en åttkantig byggnad med tak och en enkel skorsten. Fem av sidorna är täckta och sju av sidorna har väggfasta bänkar. På platsen finns ved som fylls på. Ett utmärkt utflyktsmål för alla som kan och orkar gå ett par kilometer.
När alla var nöjda startade återtåget och nu valdes en annan väg. Den är något längre och inte lika vacker men betydligt torrare då den sista halvan går längs en grusväg. Under promenaden tillbaka såg vi både snok och en huggorm som låg vid sidan av stigen och solade. Dessutom kantades en lång del av sträckan av blåsippor av sällan skådad mängd. Fantastiskt vackert!
Olle Granath