Tidig morgon den 4 maj startade resan från Ardala med fullsatt buss. Färden gick via Uddevalla, rast vid Håby motell för lite kaffe, och vidare till Fredrikstad några mil från norska gränsen vid Svinesund.

När vi passerade Svinesund kunde man se den gamla Svinesundsbron på håll.

Framme i Fredrikstad togs vi emot av vår guide, Kurt Klevås, en pigg pensionär 85+, som här ses tillsammans med vår resledare P-O Johansson. Kurt var mycket kunnig och berättade med inlevelse och en stor portion humor.

Vi gick ut från Gamlebyen genom Stadsporten. Utanför fanns en vallgrav och en lyftbro som skulle förhindra fiender att komma in därifrån.

Utanför stadsporten berättade guiden om den gamla fästningen, anlagd på 1600-talet som mest bestod av vallgravar och försvarsbranter.

Vi promenerade runt vallgraven och fick veta mycket om hur försvaret var tänkt, främst riktat mot syd och kanske Sverige. Guiden berättade att när man sedan blev anfallna av svenskar år 1814 så gjordes anfallet  från höjderna norr om staden, på andra sidan Glomma, varifrån man hade god sikt mot Gamlebyen och kunde rikta sina kanoner väl. Efter fyra timmars beskjutning hissade Gamlebyens försvarare vit flagg. Detta resulterade så småningom i den Svensk - Norska unionen som varade till 1905.

Bebyggelsen i Gamlebyen bestod mest av timrade trähus, väl underhållna med målade brädfasader utåt och naket timmer mot innergårdarna.

Efter besöket i Fredrikstad fortsatte färden ut mot Hvaleröarna, söder om Fredrikstad, en arkipelag med massor av öar. Vi passerade flera broar och en nästan 4 km lång tunnel som gick under en fjord.

Vi gjorde ett stopp vid Hvaler kirke och uppmanades av guiden att gå runt och titta bland gravstenarna. Vi noterade att när det stod något yrke på den avlidne så hade det oftast med båtar, fiske och havet att göra.

Här fanns också ett speciellt minnesmonument. På monumentet stod "Loser sjöfolk og fiskere fra Hvaler som fant sin grav i havet". På stenplattorna är det namn på sådana som omkommit till sjöss och inte återfunnits, flera namn på varje platta. Det var ett hårt och farofyllt liv att vistas på havet förr.

I huvudorten Skjärhalden avslutade vi turen med en god måltid och sedan var det dags att vända hemåt igen. I Fredrikstad lämnade vi av guiden som fick tack- och lovord från reseledaren och välförtjänta applåder från nöjda resenärer. På hemresan tackade sedan Elsa Hovmark Svensson resekommittén med P-O Johansson i spetsen för en mycket trevlig utflykt, chaufför Stefan Misker för lugn och fin körning samt alla deltagare som ställer upp när vi anordnar något.

Text och bilder: Leif Bertilsson