100 års medlem

Beth Lindgren 100 år

7 December 2018 avled Beth Lindgren i en ålder av drygt 102 år.

Mångåriga SPF medlemmen Beth Lindgren firade 18 November 2016 100 år

Här läser Beth telegram från Karl-Gustav och Silvia tillsammans med sönerna Anders och Gunnar.


Beth firades av många släktingar och SPF var också med och hyllade jubilaren.

 

Sonen Gunnar har skrivit ner följande text

Beth Lindgren 100 år – här berättar hon

Den 18 november 2016 fyllde Beth Lindgren 100 år. Hon är ett bekant ansikte för många lerumsbor av lite äldre årgångar.

Beth Gustafsson föddes i Kalmar 1916. 1938 fick tidningen Barometern en ny redaktionssekreterare, Nils Lindgren från Stenkullen, sedermera lärare på Torpskolan. 1939 gifte de sig och efter några år i Stockholm och Göteborg flyttade de till Lerum 1950.

Beth var en aktiv samhällsmedborgare. Hon var med i Bygdegillet, Hemslöjdsföreningen och Röda Korset, ofta som sekreterare, och satt i flera år för moderaterna/högerpartiet i kommunalfullmäktige (som det hette till 1969). Vid ett antal allmänna val var hon rösträknare. I många år arbetade hon på Lerums kommun (byggnadskontoret och socialkontoret).

Efter pensioneringen blev Beth medlem i SPF, vars äldsta medlem hon idag är. I SPF deltog hon i många år i olika aktiviteter. Bland annat spelade hon bordtennis och gick kurser i historia, skrivande m m. Beth guidade även vid en SPF-resa till hennes kära Öland. Under skrivarkurserna skrev hon ett antal berättelser med minnen från sitt liv i Kalmar, Stockholm och Lerum. Dessa texter har varit mycket värdefulla nu på senare år, när Beth bor på Hedegårdens äldreboende i Stenkullen.

Bland annat skrev Beth en text om Stenkullen, där hennes svärföräldrar bodde i ett hus som de byggt 1932. Texten följer här.

Minnen från Stenkullen

Att komma till Stenkullen är för mig lite grann att komma hem. Min man var uppvuxen här, och min svärmor var från Våthultshed, ett litet jordbruk granne till nuvarande Hedbergs trädgårdsmästeri.


Jag kom hit första gången 1939 som nygift och bosatt i Stockholm. Vi var här på semester och jag minns särskilt ett stort kaffekalas ute i trädgården. Det blev det sista stora kaffekalaset på lång tid, dagen efter var den 31 augusti och kriget stod för dörren med ransoneringar och annat.


1943 skulle vi flytta från Stockholm till Göteborg i februari och vi tog tåget med nyfödd son i mangelkork. Vi bodde hos svärföräldrarna på Råberg, numera Gnejsvägen 11, som för övrigt min son numera äger.

Under sommaren bodde vi i Hunstugan hos "Stakes" tills vi på hösten fick lägenhet i Göteborg (Kjellbergs-gatan). Vi var ju ofta på besök här i Stenkullen och lärde känna en del människor.


På Våthultshed bodde två av syskonen Fredman (syskon till svärmor Hanna, red.s anm) kvar, Carl och Emma.

Carl mötte en morgon grannen Wiggberg och sa vänligt: "Hur står det till med Wiggberg idag?" Han fick till svar: "Är Carl doktor?"


Fröken Blom var en lärarinna som min man Nils hade i småskolan men något tidigare var det nog Amanda Olin. Hon var mycket för nykterhet och medlem i Vita Bandet. Hon sa en gång till kantor Edgren *): "Måttlighetssuparna är våra värsta fiender." Då svarade kantor Edgren: "Har I inga värre går det ingen nöd på er."


I stenhuset alldeles där vägen svängde mitt emot gamla perrongen bodde en kvinna som hette Bella och hennes man kallades allmänt Bellman, vilket jag trodde att han hette.


Från "stora vägen" upp till Råberg gick en smal liten gångstig, någon bilväg var det tydligen inte behov av på den tiden. På en bild i Hans Falklinds lerumsbok ser man det lindgrenska huset helt ensamt uppe på kullen, det har kommit åtskilliga dit sedan dess. Det är verkligen stor skillnad på Stenkullen 1939 och nu.


Någon kyrka fanns inte, och min svärmor som var mycket kyrksam tog tåget som då stannade vid en plattform alldeles utanför Lerums kyrka.


Som en kuriositet kan jag nämna att villan som min svärfar lät uppföra 1932, då han just blivit pensionär och hade fyra vuxna barn som alla arbetade i Göteborg boende hemma, kostade 23.000 kronor att bygga, en rymlig 7-rumsvilla. Det är ganska ofattbart idag.

*) Fotnot: F.E. Edgren var kantor i Lerums församling 1875 - 1925. Han var även Lerums tredje skollärare under åren 1875 - 1899.