För att ge oss pacemakerns historia gästades SPF Seniorerna Gavle av Per-Erik Gustafsson, överläkare inom hjärtsjukvården vid Gävle sjukhus.
Med en pacemaker i kroppen har man en elektrisk rytmgivare placerad strax under
vänster nyckelben. Det är en dosa med 1-3 sladdar - elektroder - anslutna till hjärtat.

En vanligt orsak är att överledningen mellan hjärtats förmak och kammare är dålig. Pacemakern hjälper till vid rytmrubbningar i hjärtat. Tekniken med inopererade pacemaker har funnit i ungefär 65 år. Innovationen är otvivelaktigt svensk, även om USA inte låg långt efter. Tidigare varianter av pacemakrar fanns utanför kroppen och innebar väsentliga begränsningar av rörligheten.
Från började ställdes pacemakerna in med en skruvmejsel, som fördes in genom huden med åtföljande infektionsrisker, varje gång inställningen behövde justeras. Nutidens pacemakrar kan programmeras utan ingrepp. Farten kan flexibelt anpassas till situationen.
Tvåvägskommunikation är möjlig, vilket innebär att värden kan mätas även när patienten exempelvis är hemma och sover. Vid så kallad hemavläsning skickas endast avvikande information till sjukhuset, sådant som vårdpersonalen måste hantera. Till fördelarna hör att tid frigörs för mer komplicerade patienter, förutom att det är både säkrare och bekvämare för patienterna med hemavläsning. Numera finns det även pacemakrar med inbyggda hjärtstartare, en enorm förbättring för människor med en känd risk för plötsliga hjärtstopp. 
I Gävleborgs län har cirka 2500 personer en pacemaker inlagd. Antalet ökar med drygt 10 % varje år. Cirka 600 patienter har även en hjärtstartare inkluderad i sin pacemaker.
Tillväxten är även där lika stor. 85 % av patienterna i Region Gävleborg har hemavläsning, vilket är den högsta andelen i landet. Risken för att den IT-styrda utrustning, som det handlar om, kan ”hackas” uppmärksammas, även om det inte finns något känt fall.
Det finns, menar Per-Erik Gustafsson, en viss risk för överutnyttjande, om en pacemaker läggs in utan att det föregås av en ordentlig utredning som styrker behovet. Varje inläggning innebär fortfarande en viss risk för infektioner och andra komplikationer.

Detta och en hel del annat om pacemakrar fick de 70-talet närvarande medlemmar med
sig hem, efter en pedagogisk väl genomförd genomgång.
Den åtföljdes av en frågestund innan vi övergick till andra aktiviteter.
Det mullrar i Gävles pensionärsorganisationer.

Text: Anders M. Johansson