SPF Björken höll ett välbesökt månadsmöte den 22 januari på 7:ans mötesplats, Mariehem med Anders Lindqvist som föredragshållare.
SvT:s utrikeskorrespondent presenterade sig själv med orden "Jag var ingen bra jägare eller fiskare utan jag ägnade mig åt journalistiken som ingen annan i byn har gjort. Jag har varit utrikeskorrespondent i Norge, Storbritannien, Bryssel och Washington, staden där det bara finns fyra yrken; politiker, advokater, doktorer som tar hand om politikers hälsa samt journalister."
Ett axplock ur Anders Lindkvists intressanta minnen;
Första journalistjobbet hade jag som vikarie i Vilhelmina 1970 och gjorde ett reportage med en mycket originell man, John Lindgren, som bodde i ödebyn Risträsk. Han var den ende som bodde i byn, satsade på turismen och hyrde ut stugor. Den sommaren hade han haft en besökare.
Han hade på en myr grävt ett dike i form av ett S. Varför har du gjort det frågade jag "Det är för flygarna, har de flugit vilse, far här över och ser S-et så förstår de att de är i Sverige."
Jag hamnade som försvarsreporter på Rapport ett tag. Bland annat så lade man ner I20 här i Umeå trots väldigt starka protester ifrån Owe Wiktorin, dåvarande ÖB. På I20 fanns officersutbildningen för Norrlandsbrigaderna, de tyckte att det var väldigt viktigt med samarbetet med I20 och universitetet och protesterade kraftigt. Thage G Pettersson var försvarsminister och satsade på Östersund istället av regionalpolitiska skäl. Det konstiga var att politikerna i Umeå inte var så intresserade att behålla regementet. De vägrade ställa upp när jag försökte göra intervjuer. Här i Umeå fick vi därför nöja oss med försvarets skyddscentrum och det är ju inte så lite.
Min pappa var väldigt engagerad i LRF på fyrtiotalet och då drev han förslaget om att bygga en järnväg från Vilhelmina och ner till Nyåker stenhårt och samlade stora möten med SJ ledningen. Pappa var också intresserad av att järnvägen skulle gå över våran åker därhemma. Utstakningen påbörjades men längre kom det inte. Pappa gifte sig istället, han satte in en annons i Dagens Nyheter under rubriken "Norrlänning med fördelaktigt utseende." Annonsen slutade med orden "Du får gärna vara hushållslärare." och det var min mamma.
Så kom uppdraget i Bryssel med bevakningen av EU och det var faktiskt ett oerhört roligt. Man fick vara beredd på att göra snabba resor hela Europa och varje dag klockan klockan 12 så hade EU-kommissionen presskonferens. Kommissionen är EU:s hjärta, den enda institutionen som får lägga fram förslag.
Den svenska kommissionären var Margot Wallström som är en väldigt väldigt trevlig person och bakom skål och vägg kunde hon vara mycket öppenhjärtlig. Jag minns att vi diskuterade Göran Perssons kvinnosyn och då sa hon att "Han har ingen kvinnosyn han har bara svarta hål!"
Jag är nog den första av SvT-korrespondent som har följt flyktingarnas livsfarliga resa över Medelhavet. Det var i Grekland på havet mitt mot Turkiet och vi fick åka med grekiska kustbevakningen en natt. Som det var så upptäckte vi i strålkastarskenet en gummibåt med 30 personer som reste sig, sträckte armarna över huvudet och stack hål på båten så att den började sjunka. Då är man ju sjönöd och då ska man ju räddas enligt alla lagar. De drogs ombord på kustbevakningsbåten, fördes in till ön Samos, ställdes upp i hamnen och förhördes av Frontex och fördes till ett fängelseliknande läger. Efter någon månad transporterades de därifrån till Aten och fick de klara sig bäst de ville.
Jag var ju i Bryssel under Sveriges första ordförandeskap med Göran Persson och Anna Lindh i spetsen. Då åkte vi i skytteltrafik mellan Stockholm och Bryssel. Särskilt Anna blev väldigt uppskattad bland sina kollegor från andra länder. Det var fantastiskt spännande att se hur det här förhandlingsarbetet gick till. Sveriges viktigaste fråga var ju utvidgningen med tio nya medlemsstater som man ville ha in, nästan alla i östeuropa. De måste klara väldigt många tuffa regler, rättsstatsprincipen, krav på demokrati och så vidare och förhandlingarna ledde av den fingerfärdige diplomaten Christian Danielsson.
Han berättade för mig vilken nytta han hade haft att ha sålt dammsugare i Stockholm under studietiden. Om han ringde på dörren och fick ett ja från husmor att demonstrerade dammsugaren, då var det bara att ta fram orderblocket.
Han möttes av uppskattande applåder i samband med avtackningen. Mötet avslutades med fika.