Perspektiv på ålderism.

Fördomar mot äldre kan sitta i väggarna på våra myndigheter, och kan även ha en negativ påverkan på äldres hälsa och livslängd.
Det förklarade Fredrik Snellman, lektor vid Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet, när han pratade om ålderism vid SPF Björkens medlemsmöte 27 april. Hans forskning har utvecklat metoder för att undersöka ålderism, ett begrepp som kan definieras som
fördomar och negativ behandling av äldre människor.

Fredrik Snellman berättade bland annat om hur detta negativ synsätt fanns med när Folkhälsomyndigheten, FHM, skulle göra en digital enkät under pandemin och tänkte utesluta intervjupersoner som var äldre än 84 år. FHM antog att svarsfrekvensen inte skulle bli särskilt hög i den gruppen. Efter en del påverkningsarbete från forskare, ändrade sig myndigheten och det visade sig sedan att svarsfrekvensen var högst, 52 procent, i den gruppen, jämfört med 44 procent i gruppen under 84 år.

En del forskning visar också att åldersim har samband med flera sjukdomar som stroke, diabetes och KOL. Åldersdiskriminering kan även påverka äldres syn på sig själva. En konsekvens som anförs i olika sammanhang är att personer med en mer positiv uppfattning om den egna åldrandeprocessen i snitt lever 7,5 år längre i jämförelse med personer med mer negativauppfattningar.

Är du intresserad av att läsa mer, kan du ladda ner boken Perspektiv på åldrande, en antologi där Fredrik Snellman och 14 andra forskare belyser ålderismens former från olika håll.

Länk till boken. Klicka här.