SPF Seniorernas stadsvandring 2023-05-09

Inom ramen för folkhälsoveckan arrangerades en stadsvandring med Elisabeth Göthberg som guide tisdagen den 9 maj 2023. Ett drygt 20-tal medlemmar hade samlats på Nya torget för att följa med på vandringen genom staden och lyssna när Elisabeth berättade om Mariestads historia genom 1700-, 1800 och 1900-talet.

Under 1500-talet gick ”riksettan” genom våra trakter och den behövde en övergång över Tidan som förlades i Ullervad. Samtidigt gav Gustav Wasa stadsprivilegier till Ullervad. Nu kom inte Ullervad att få vara stad särskilt länge. Hertig Karl beslöt nämligen att en handels- och köpstad skulle byggas vid Vänern, som han gav namnet Mariestad, efter sin hustru Maria av Pfalz. Den gamla gården Tunaholm döptes om till kungsgården Marieholm. Ett nytt stift bildades och en präst med titeln superintendent fick sitt säte i Mariestad. Stiftet blev officiellt 1605 och på den höga åsen byggdes en domkyrka. Kyrkan uppfördes åren 1593–1625 och byggdes efter ritningarna till Sankta Klara Kyrka i Stockholm. Under tiden som domkyrkan byggdes, fördubblades stadens innevånarantal. Byggarbetarna tog med sina familjer och det behövdes folk som lagade mat, arbetade i verkstäder mm.

Mariestad har länge varit en förvaltningsstad med såväl länsstyrelse som landstingets förvaltning. Runt Nya torget fanns flera pampiga byggnader, som Alströmska huset och Sparbankshuset, vilka båda revs i början på 70-talet. I gamla stan är det bestämt att gaturummet ska vara intakt. Inga förändringar ut mot gatan är tillåtna. Däremot kan man in mot gården göra vissa förändringar.

En bild från 1960-talet som visar Sparbankshuset till vänster och Ahlströmska huset till höger. Sparbankshuset byggdes efter stadsbranden 1895, men Ahlströmska huset, som byggdes 1887, överlevde branden. Tyvärr var båda husen helt chanslösa när rivningstrenden slog till på 60-talet.

Bränderna i Mariestad.
Staden totalförstördes i en brand år 1693. Endast kyrkan och viss bebyggelse i stadens norra ände klarade sig. Staden återuppbyggdes med ett rutnätliknande gatusystem. År 1895 drabbades staden återigen av en storbrand. 35 fastigheter brann ner och 55 familjer blev hemlösa. Dåvarande landshövdingen Cornelius Sjöcrona upplät hela Marieholm som skydd för de husvilla. Den del av staden som brann ner beboddes mestadels av relativt välbeställda affärsmän som hade försäkrat sina hus och sin egendom och därför drabbades de enskilda inte lika hårt som vid branden 200 år tidigare. Staden kunde relativt snabbt återuppbyggas och det var nu som man investerade i Esplanaden, som är tänkt att vara en brandgata. Att anlägga en Esplanad var en kostsam investering.
Bilden nedan från branden har en intressant detalj, nämligen brandposten. Staden hade 1895 tillgång till rinnande vatten som kom från en cistern uppe i kyrktornet. Den hade installerats bara några år före branden.

Två bilder, tagna från samma plats, nämligen utanför Mariestads teater och norrut. Vi ser i båda fallen kyrktornet längst bort i bild. Bilden från branden är hämtad från Digitalt Museum.

Statyn Vänerskutan, som uppfördes på 60-talet på Nya torget, skapades av konstnären Per-Erik Willö och pengar till konstverket fick man av Grevillifonden. I stenläggningen på Nya torget kan man också se Mariestads stadsvapen inlagt i färgad sten samt årtalet 1997 i svart sten som anger när stenläggningen gjordes om. Torget är rutindelat för marknadshandel.

I stadsparken finns den fina restaurerade fontänen som tidigare stod i Alhagen. Fontänen är tillverkad i Bolinders Mekaniska verkstäder, som låg på Kungsholmen i Stockholm.

All bebyggelse mellan Esplanaden och Kungsgatan är uppförd efter stadsbranden och byggda i sten, för att minska brandrisken. På några av de äldre fastigheterna på Österlånggatan är översta våningen enbart en kuliss.

På gamla torget står fortfarande den gamla telefonkiosken kvar utan att vara i bruk.

Vid länsstyrelsen ligger en stor sten som var torsöbornas hoppilandsten. Tyvärr finns ingen inskription på den så kunskapen om stenen kommer troligen att försvinna i glömskans mörker. Länsstyrelsen, som uppfördes i början av 1950-talet,  är en fin byggnad med 77 kopparklädda fönsterkupor. Står man på gamla torget så ser man sjön genom öppningen i byggnaden.

Linnes ord om Mariestad tycker vi gäller än: Liten och behaglig.

Vår stadsvandring avslutades med att Anne-Catrine tackade Elisabeth för en intressant vandring genom vår vackra stad i ett underbart vårväder.

Nedtecknat av 

Ewa Colliander och Bengt Johansson