Per är grundare och ägare till W3 Energy och ordförande i branschorganisationen Svensk Vindkraft. Vindkraft - nyckeln till den gröna omställningen löd rubriken.

I Holmsunds hamn finns två av landets äldsta vindkraftverk etablerade redan 1997. Några av delägarna i Kvarken vind, som äger vindsnurrorna, fanns bland åhörarna.

– Jag är också delägare här, erkände Per, och fick därefter förklara och försvara frågor om lönsamheten i det gamla energiprojektet i Umeå hamn.

Netto-noll-utsläpp 2050

Enligt Energimyndigheten står vindkraften idag för cirka 33 TWh. Målen för förnybart är enligt prognosen för 2025, 52 TWh och prognosen för 2040, 90 TWh. FNs globala mål är ”Hållbar energi för alla” till år 2030 och Parisavtalets mål är ett nettonollutsläpp till år 2050.

– Vi måste ställa om, underströk Per. Men det finns många hinder på vägen. Han visade exempelvis på 16 punkter i den kravspec som myndigheterna satt upp för etableringen av en vindpark. Tillståndsprocessen är trög och oförutsägbar, det kommunala vetot är en annan bromskloss liksom försvaret och dess anläggningar och det politiska spelet. Dessutom har landets elsystemet brist på kapacitet.

Många intressenter är dessutom inblandade i en vindpark – ägare, förvaltare, försäkringsbolag och markägare liksom serviceleverantörer, elköpare och elnätsbolag plus infrastrukturen för elförsörjningen. Och det förenklar ju inte heller saken. 

Enorm teknikutveckling

– Det sker också hela tiden en enorm teknikutveckling, som vi måste ta hänsyn till. Vi måste kunna blicka minst tio år framåt i tiden när vi planerar en ny vindpark, fortsatte Per. Effektiviteten har exempelvis tiodubblats fram till i dag jämfört med 2010. Då var effekten på ett vindkraftverk som hade en höjd av ca 130 meter två MW på land och tre MW till havs. 2040 kommer vindsnurrorna att vara lika höga som Eiffeltornet, ca 240 meter, med en effekt på 30 MW till havs och 20 MW på land. 2022 drog vattenkraften med 70,6 TWh, kärnkraften 50 TWh, solkraften 2,0 TWh och vindkraften 33,1 TWh av de totalt 170 TWh, som producerades i vårt land. 67 % av vindkraftsparken har utländska ägare, endast 33 % har svenska ägare. 

Sverige är störst exportör i EU, 33 TWh. Sverige har dessutom Europas lägsta elpriser. 

Billigast och snabbast

Varför ska vi då ha vindkraft i framtidens energisystem? 

Det är det billigaste och snabbaste sättet att bygga mer elproduktion kommande tio år. Vindfyndigheter går att nyttja i många generationer till låg miljöpåverkan. Industrin kapar koldioxidutsläpp med hjälp av vätgas – det som kallas ”grönt” stål (ca +140 TWh). Oljeberoende fasas ut.

Per Olofsson avslutade med tre saker att ta med hem: Vindkraften bidrar och kan bidra än mer till framtidens stabila energisystem. Industrin fasar ut olja och skapar nya arbetstillfällen tack vare utbyggd elproduktion. Vi är en del av ett Europeiskt elsystem.