– Ålderismen är utbredd och allmänt förekommande i samhället ändå är den ofta osynlig, inledde Ingemar Sandström. Ålderism uppmärksammas inte, vi känner inte igen den, ifrågasätter den inte och talar inte om den.

– Ålderism är när vi använder ålder för att kategorisera och dela upp människor på ett sätt som orsakar skada, nackdelar och orättvisor och underminerar solidariteten mellan generationer, fortsatte Ingemar. Den bygger på stereotyper, hur vi tänker, känner och agerar mot andra på grund av deras ålder. Det tar sig uttryck genom lagar, regler, sociala normer, policys och traditioner som på ett orättvist sätt begränsar människor och som systematiskt förhindrar dem att leva sina egna liv.

WHO betonar att ålderism leder till allvarliga och vittgående konsekvenser för människors hälsa och välbefinnande. Den utgör ett hot mot mänskliga rättigheter. 
Ålderism minskar även människors livskvalitet, ökar social isolering och ensamhet, minskar möjligheten till sexualitet och ökar dessutom risken för våld och övergrepp. För den enskilde bidrar ålderism till fattigdom och finansiell otrygghet på äldre dar – och kostar dessutom samhället stora pengar.

Många förmåner i sociallagen upphör vid 65 år. Vi förlorar rätten till arbete vid 67 års ålder. Vi har sämre villkor i bank och försäkringar med mera och har dessutom svag politisk representation. 

Sverige är faktiskt det fjärde sämsta landet i världen när det gäller respekt för människor över 70 år. Unga förhärligas och de årsrika förminskas. 22 procent av Sveriges befolkning är över 65 år, ändå är mindre än 5 procent av Riksdagens 349 ledamöter pensionärer. Ingemar Sandström och SPF:s råd till Sveriges pensionärer är därför att kryssa seniorer på valsedlarna i höst.