Riga-Vilnius

Ännu en fin sommardag med resa genom senapsgula fält och efterhand mer intensivt åkerbruk. Men också större industribyggnader vid städerna. Samt besök på Korskullen, en säregen vallfärdsort för litauerna.

  • Resa genom gula fält

Fredag den 26 maj 2017

Leif Allvin:

Riga
Mycket modernt hotell, Tallink Hotell, i centrala Riga. Det är så modernt och datastyrt att man pekar på en I-PAD för att bestämma typ av juice. En promenad på morgonen runt kvarteret visar att baksidorna ännu inte är renoverade. En blandad stad med moderna hus och rivningsobjekt. Intrycket är att Riga är under uppbyggnad till en modern stad. Spårvagnar och trådbussar är kommunala transportmedel.

 

Buss kl. 9.00 mot Vilnius.
Floden Daugava flyter genom staden och kallas "den gamla bärnstensvägen" och flera moderna broar sträcker sig över floden. Som i alla moderna städer är det långa bilköer med arbetsvilliga. På bussen hade vår förträffliga guide Malle, en CD med historierepetition från krigsslutet 1945 med radioreferat och tidsanpassad amerikansk musik, som vi äldre kände igen. Dock inte chauffören Peter, som gillar hårdrock. Han är yngre. "Moonlight serenade" i och vackra gula rapsfält. Kan det bli bättre?

Nu är skivan från 1945 slut. Åter till den hårda verkligheten efter krigsslutet. Guiden berättar om den ruskiga deportationen av letter och polacker till straffläger i Sibirien. Ryssar tar deras platser i Lettland. 100 miljonerpersoner har dödats under Stalintiden.

Infart i Litauen.
Guiden berättar om kommunismens kontroll av invånarna före frigörelsen 1989. Detta har nu övergått till en cynisk inställning till kommunismens förtryck, genom en hård drift med besk humor, kanske för en mental överlevnad.

Ett exempel på detta visade guiden genom att dra en liknelse:

---" Vad är det för likhet mellan Edens Lustgård och ett kommunistland som tex DDR?" Det visste vi inte

---"Jo Adam och Eva hade inga kläder. De fick dela på ett äpple och de trodde att de var i paradiset" Ridå.

Guiden berättade om sin barndom i Tallin och jag blev tårögd då hon berättade följande från ockupationstiden:

" Jag gick som liten flicka med mamma ned till hamnen och såg den vita båten som avgick till Helsingfors.
Jag frågade då mamma om vi kunde åka med den båten någon gång. Hon svarade att det är omöjligt. Vi kommer aldrig härifrån."

Men 1989 så öppnade Jeltsin gränserna och Lettland blev fritt. Det måste varit fantastiskt.

Jag frågade vår lokalguide i Tallin om de var oroliga för att Putin skulle invadera landet Estland med flera.

Hon svarade:" Ja det är vi och vi är glada för att vi är med i NATO "

Besök på Korskullen
Korskullen är ett är ett pilgrimsmål från gamla tider. Nu vandrade vi inte utan åkte buss. Man skulle köpa ett träkors och placera på kullen och tänka på sina anhöriga. Tyvärr så var det lite väl många kors slängda i högar, så skönhetsintrycket var väl inte så iögonfallande. Tyvärr förefaller försäljning av träkors vara business, annars hade man väl vinnlagt sig om att göra detta mera smakfullt. Se bild. Det liknar Golgata. Påven var här 1993 och predikade fr 300.000 personer. 

Lunch i Siauliai
Mycket god (Zepplinare) nationalrätt "potatisbullar med köttfärs". Billigt. Detta var Litauens fjärde stad. Vacker gågata.

Passerar Panevéys, Litauens femte största stad.

Bussresan går genom ett bördigt jordbruksland. Bolag har köpt upp mark och skog och driver det rationellt.

Framme i Vilnius 18.20

Leif Allvin

Britten Sollinger hade turen att få rum med solnedgång.