Utflykt i buss till Sigtuna den 8 oktober 2024
Vi kom fram i god tid till ett grått och litet morgontrött Sigtuna. Våra resenärer släntrade genom Storgatan fram till vattnet, den gulliga turistbyrån var öppen, några fikaställen likaså, men de flesta butiker öppnade kl 11.00. Målet för vår bussresa var den kända Sigtunastiftelsen och även Maria-kyrkan. Efter ankomst till stiftelsen väntade en god lunch och därefter blev det guidning inom anläggningen. Initiativet till stiftelsen kom från Manfred Björkquist och den invigdes 1917 med en utbyggnad på 30-talet. Det var intressant att få vandra runt i stiftelsens lokaler, pampig som en borg men med flera labyrintlikande trappor och gångar. (Inget för rörelsehindrade då, numera har man installerat hiss för att lättare nå fler utrymmen.) 

De flesta av våra resenärer klättrade upp för trapporna till stora rådsalen och sedan vidare upp till tornrummet. Sigtunastiftelsen uppmärksammades för några år sedan genom boken och filmen ”Bränn alla mina brev” om paret Stolpes tid på stiftelsen. Det berättades att Sven Stolpe satt och skrev högst upp i tornrummet. Ett litet instängt vindsrum, med utsikt i tre riktningar. Precis utanför fanns en intressant dörr till Eftertankens rum. Men gick han även in i det mystiska rummet? 

 Nästa anhalt var Mariakyrkan. Där mötte oss en präst som berättade intressant om 1200-talskyrkan som grundades av dominikanermunkar. Den var först var utpekad som vår första domkyrka, men så riktades allt intresse mot hedningarna i Östra Aros, som därmed övertog dominansen med en domkyrka. I Maria-kyrkan finns flera vackra tyska altarskåp och utsmyckningar. Kyrkan är öppen varje dag för morgonmässa kl. 08.30. Intressant var också berättelsen om prinsessan Ingegerd, född i Sigtuna och drottning i Kiev-riket. Numera är hon helgonförklarad som Sankta Anna och symbol för Ukraina. En pilgrimsled kallad Sankta Anna-leden har nyligen etablerats med sträckningen Sala-Sigtuna-Norrtälje.

Reportage: Ulla von Platten